Vad hände med demokratin? Folkviljan körs över gång på gång i ”klimatets” namn. Skärmavbild: SVT

”Vad hände med Sveriges demokrati?”

LEDARE.
Förra veckan, den 18 april, började en klimataktivist plötsligt skrika från riksdagens åhörarläktare under en debatt. ”Som medborgare i Sverige skäms jag över att behöva säga till er att göra ert jobb!” Vakterna ingrep snabbt och resolut. Medan mannen släpades bort ropade han ett sista budskap till politikerna: ”Det är en klimatkatastrof och det är tomt inne i riksdagen. Jag undrar: Vad hände med Sveriges demokrati? Låt folket bestämma!” Det avslöjar en självbild hos klimataktivisterna som är så långt ifrån verkligheten man kan komma.

Demokrati har länge varit ett populärt slagord hos de svenska klimataktivisterna. Skrapar man på ytan ser man dock att de inte anser att det finns någon plats för demokrati i deras projekt att rädda världen från ”klimatkatastrofen”.

Pär Holmgren, tidigare meteorolog på SVT och känd debattör i klimatpolitiken, berättade år 2009 i Aftonbladets program Korseld att han en gång fick frågan vad han skulle göra om han var statsminister.

– Och då svarade jag att jag skulle snabbt avskaffa alla val, berättade Holmgren.

Han motiverade att det som pågår ”är ungefär en lika stor utmaning som ett tredje världskrig, och om man hårddrar det lite då, så har vi liksom inte tid att hålla på och käbbla mellan partierna till exempel, utan nu gäller det verkligen att sätta ner foten och visa att vi är faktiskt ense om det och det och det och det och det och det.”

Han har genom åren försökt att backa från sitt uttalande. Det sades ”med glimten i ögat”. Tio år senare blev han europaparlamentariker för Miljöpartiet, en position han fortfarande innehar. Inför valet hade hans gamla uttalande kommit upp i ljuset igen. Han skrev då en artikel där han avfärdade anklagelserna om bristande demokratisyn som ”absurt”, och bedyrade att han ser demokratin som ”enda vägen att lösa klimatfrågan”.

Varför är det ingen politiker som frågar sig varför folk röstar nej till vindkraft i varenda lokal folkomröstning?

”Det är ju just för att jag tror på demokratin och på politiken som verktyg som jag nu söker förtroende som europaparlamentariker”, skrev han.

När Holmgren och hans gelikar talar om demokrati, är det dock de själva som står i centrum. Det är inte konstigt, klimatpolitiken är ett projekt för ett litet fåtal: politiker, lobbyister och aktivister. När dessa grupper talar om demokrati menar de endast den indirekta formen: parlamentarismen. Folket röstar på partier som sedan ska agera deras ombud. Det innebär att folkets insyn och inflytande är begränsat, ofta obefintligt. Besluten ska helst inte ens fattas i Sveriges riksdag, utan ännu längre bort från folket, på överstatlig nivå med EU, FN eller återkommande globala klimatkonferenser. Den direkta formen av demokrati – folkomröstningar – finns det ingen plats för.

Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet och sedan många år aktiv som anställd klimatlobbyist, är en av många ledande opinionsbildare som anser att lokala miljöfrågor kommer att förhindra det stora globala klimatprojekt som hon nu gör karriär på.

– Utifrån hur vi ser på miljöfrågorna idag skulle jag säga att miljölagen har för mycket fokus på lokala miljöeffekter och för lite fokus på globala miljöeffekter. I värsta fall blir konsekvensen att en liten lokal effekt på en plats förhindrar etableringar som kan ha enormt positiva effekter, inte minst på samhällsnivå och global nivå, sade hon till Tidningen Näringslivet den 13 april.

Denna tankefigur känns igen i vindkraftspolitiken. Enligt Energimyndigheten finns storskalig vindkraft i omkring 200 av Sveriges 290 kommuner. Trots att energislaget påverkar lokalbefolkningen på flera avgörande sätt, har endast tre folkomröstningar om vindkraften ägt rum. Först ut var Sorsele 2016. De röstade nej. Därefter Malung-Sälen år 2020. Även där röstade befolkningen nej. Och i fjol, när Söderhamn röstade, blev det förstås också ett nej.

Men svenska politiker har ett förljuget förhållande till demokrati. Här, till skillnad från i Schweiz, anses nämligen direkt­demokratin vara den svagare formen, medan den parlamentariska demokratin är den starkare. Därmed tvekade heller inte en majoritet av politikerna i fullmäktige, i alla tre kommuner, att köra över folkviljan. Omröstningarna var ändå bara rådgivande, resonerar man. Och det råd som folket ger, lyssnar man bara på om det råkar sammanfalla med politikernas önskade utfall. Hans Unander, socialdemokratiskt kommunalråd i Malung-Sälen, förklarade:

– Om barnen demonstrerar för klimatet och vi faktiskt kan göra något, vad vore vi för sorts personer om vi inte gjorde det?, och intygade samtidigt att han har ”respekt för de som inte vill ha vindkraft”, alltså samma folkmajoritet som precis fick se sina röster förklaras värdelösa.

Men att bara köra över folkomröstningar kommer inte att räcka för att bygga de 20 000 vindkraftverk – en fyrdubbling från idag – som det talas om. Det finns helt enkelt för stora hinder även i den indirekta kommunala demokratin: kommunfullmäktige. Allt för många kommunpolitiker säger nej och använder det kommunala vetot.

I SVT Agenda den 16 april sändes ett inslag där statstelevisionen lyfte fram Finland som ett föredöme, där kommunerna inte har så långtgående självbestämmande som i Sverige. Därmed är det också enklare för bolagen att få tillstånd att kunna bygga stora mängder vindkraft snabbt, vilket hyllades av bolaget OX2:s affärschef, som fick medverka i inslaget. Där­efter följde en debatt mellan Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson och Moderaternas motsvarighet, Mats Green. Att programledaren Karin Magnusson själv vill se mer vindkraft och mindre demokrati blev tydligt i hennes inledande fråga:

Debatt mellan Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson, och Mats Green (M), gruppledare näringsutskottet. Skärmavbild: SVT

 

– Både regeringen och Socialdemokraterna vill ju se mer vindkraft. Finns det något vi kan lära av Finland där det går snabbt nu?

Fredrik Olovsson menade att de ”hade en väldigt bra fart” fram till för några år sedan, innan högern började ”tala illa” om vindkraften, och föreslog att Sverige slopar det kommunala vetot så att vi får ”effektivare” processer.

– Men det röstade borgerligheten nej till och därför har vi en sämre process än man har i Finland, avslutade han.

Istället för att fråga varför kommunerna vill slippa vindkraften, vände sig Karin Magnusson till Mats Green och frågade varför de röstade nej till att ”förändra” det kommunala vetot:

– Riskerar inte det här att bromsa utbyggnaden?

Jo, givetvis är det så, och det är själva poängen med det kommunala vetot. Det borde ha varit hans självklara svar. Istället talade han om att regeringen ska få ”alla människor att acceptera och omfamna vindkraften” utan tvång. Ingen medverkande tycks ha reflekterat en sekund över att politikerna vill en sak och befolkningen något annat. Istället framhävde Olovsson att vindkraften till havs kan byggas ut snabbt, för den byggs – i de flesta fall – på områden där staten bestämmer på egen hand.

De som verkligen haft fog att fråga sig vad som hände med demokratin är inte klimataktivister, som den utsläpade mannen i Sveriges riksdag. Dessa utgör en liten och privilegierad grupp som har fått forma både klimatpolitiken och klimatnarrativet, på bekostnad av både miljö och demokrati. De som i själva verket blivit utsläpade från Sveriges högsta beslutande organ – och som har all rätt att frustrerat ropa ”vad hände med demokratin?” – är det stora folkflertalet som tvingas på en politik de aldrig velat ha.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Klimatet förklarat

Klimatet förklarat

🟠 KRÖNIKA Få svenska nyhetsmedia publicerar vad jag skriver om klimatet. Många förlitar sig på FN:s klimatpanel IPCC, EU:s Copernicus-tjänst eller den amerikanska CCN (Covering Climate Now). Men efter 18 års klimatstudier ger jag nedan en samlad förklaring. Utan siffror, formler eller ekvationer är den medvetet enkel och begriplig på vanlig svenska.

Dags att inse att vi är under attack

Dags att inse att vi är under attack

🟠 LEDARE. Globalisterna tar till allt galnare metoder i sitt krig mot kol(dioxiden), vilket i praktiken är ett krig mot oss och allt kolbaserat liv på planeten. Ett krig baserat på en lögn om människoskapad global uppvärmning. Det finns dock en agenda bakom galenskapen, som nu börjar utkristallisera sig allt tydligare. I den finns ingen plats för egen bostad, bil, rörelsefrihet, en levande landsbygd, mänskliga fri- och rättigheter eller ens det naturliga kretsloppet.

Läs även:

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Donald Trump vann inte bara samtliga de sju delstater där opinionsmätningarna varit jämna. Han fick dessutom fler röster än Demokraternas kandidat även på det nationella planet – vilket ingen republikan fått sedan 2004. Nu visar det sig att Republikanerna även får majoritet i både senaten och representanthuset. Därmed har Trump nu helt andra möjligheter att faktiskt driva igenom sin politik än han hade under sin förra mandatperiod, och världen håller andan. Det finns inga ursäkter denna gång!

Pengar som inte finns

Pengar som inte finns

🟠 KRÖNIKA Det är ingen hejd på alla miljarder som skall satsas på vindkraft, solkraft, biokraft, elbilsbatterier, ”fossilfritt” stål och järn, vätgas, att fånga in och lagra koldioxid och andra projekt.

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.