Tidig morgon den 8 maj 2025 började en Toyota RAV4 brinna på en gata i Kentish Town i norra London. Bilen hade tills nyligen ägts av premiärminister Keir Starmer men sålts till en granne. Polis och räddningstjänst kunde snart konstatera att branden var anlagd.
Det blev inledningen på en serie väl samordnade attacker. Två dagar senare sattes eld på entrén till en lägenhet där Starmer tidigare bott. Dagen därpå, den 12 maj, drabbades Starmer-familjens privata hem av ännu en brand vid entrén.
Tre ukrainska män har nu åtalats i en juryrättegång vid Old Bailey – namnet på Storbritanniens centrala brottsmålsdomstol i London – misstänkta för att ha genomfört attackerna. Rättegången inleddes den 27 april, men trots att målsägande är Storbritanniens premiärminister har det mediala intresset varit svalt.
De åtalade är:
- Roman Lavrynovytj, 21, ukrainsk medborgare och aspirerande modell.
- Petro Potjynok, 34, ukrainsk medborgare som beskrivs som ”modeentreprenör”.
- Stanislav Karpiuk, 26, rumänsk medborgare med ukrainskt ursprung, tidigare verksam inom modebranschen och som massör.
Enligt åtalet har männen gjort sig skyldiga till bland annat sammansvärjning att begå mordbrand med avsikt att äventyra liv – ett brott som kan ge livstids fängelse – men inga brott mot rikets säkerhet.
Brotten utreddes inledningsvis av brittisk antiterrorpolis. Tidigt rapporterade dessutom både Financial Times och Daily Mail att man undersökte en möjlig rysk inblandning via rekrytering av ukrainare i Storbritannien. Samtidigt gick Ukrainas militära säkerhetstjänst GUR ut med en varning att ryska spioner försöker anlita ukrainare i utlandet för sabotageuppdrag. Enligt GUR riktade man in sig specifikt på ukrainare med ursprung i ryskockuperade delar av landet som hamnat i en ”svår sits”.
Kreml har avfärdat alla sådana påståenden som ”absurda” och i dag finns inga kända kopplingar i fallet till vare sig Ryssland eller något annat land. Åklagaren Duncan Atkinson har däremot hävdat att en ”rysktalande person” varit med i planeringen och finansierat attentaten mot Starmer. Enligt BBC:s rapportering från rättegångens andra dag hänvisade Atkinson till en Telegramkonversation på ryska där Lavrynovytj och en användare kallad ”El Money” diskuterar ett ”jobb” – enligt åklagaren en ”uppenbar referens” till att sätta eld på premiärministerns före detta bil.
Men inte heller denna konversation ville Atkinson koppla till något motiv. I stället instruerade han juryn att överhuvudtaget inte överväga frågan om vem ”El Money” är, eller vad som motiverat honom eller de tre åtalade att utföra attackerna.
Redan under de förberedande förhandlingarna beskrev domare Bobbie Cheema-Grubb motivet och omständigheterna bakom de samordnade attackerna som ”något ogenomskinligt”. Hon tillade dock att det inte ser ut som något slumpdåd.
– De är uppenbart samordnade och måste ha haft något motiv eller syfte bakom sig, sa hon.
Under rättegången har Atkinson argumenterat på ett liknande sätt.
– Bevisningen visade att det här inte handlade om någon slump. Tvärtom hade fordonet och fastigheterna i fråga utsatts för riktade attacker, sa han.
Att motivet så tydligt skyls över i rättegången samtidigt som medierna håller tyst om fallet har skapat en hel del spekulationer om de unga modellernas verkliga relation till premiärministern.
Prestigefylld utnämning strax innan rättegången
Huvudförhandlingarna leds av Sir Neil Garnham, en erfaren och profilerad högre domare (High Court-domare) som så sent som i maj utsågs till medlem i Straffmätningsrådet av Storbritanniens högsta domare – med godkännande av justitieminister David Lammy, en av Starmers närmaste män.
Garnham har dessutom sedan tidigare band till den brittiska staten. Han representerade Metropolitanpolisen under den så kallade Leveson-utredningen 2011–2012, samtidigt som Starmer var riksåklagare. Året efter anlitades han att representera den brittiska regeringen under utredningen om det uppmärksammade mordet på den avhoppade ryske spionen Aleksandr Litvinenko.
Kritiker har pekat på Garnhams tidigare uppdrag för brittiska myndigheter och hans färska utnämning till Straffmätningsrådet som skäl att ifrågasätta om han bör leda en rättegång där premiärministern är målsägande. Trots detta har inga formella invändningar om jäv rests i domstolen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
