Tegnérstatyn i Lund vandaliserad av BLM-anhängare

Historikern Carl T Ek, skåning i Göteborg, uttryckte sin fasa över den vänsterextrema organisationen BLM:s vandalism av statyer i Lund. Efter färgangrepp mot Linnéstatyn i Lund fortsatte BLM med att den 14 juli klottra på statyn över Esaias Tegnér.

I parken Lundagård står en folkkär staty av Esaias Tegnér, en av de svenska nationalskalderna. Statyn angreps av allt att döma den 14 juli och har vandaliserats med färgkladd. Esaias Tegnér levde 1782 – 1846 och hörde till sin tids intelligentia och landets då mäktigaste män. I BLM (Black Lives Matter) och de vänsterblivnas hat mot vita människor i allmänhet, våra intellektuella ikoner och arvet från dessa, får statyvandalisering en allt viktigare innebörd. Budskapet är simpelt – det är fel att vara vit och det är fel att hylla vita människors utveckling av vit civilisation och nationalstaternas språk, kultur, vetenskap och framsteg.

Alla statyer i Sverige över vita män och kvinnor kan nu hotas av samma vandalism, var som helst och när som helst.

I samtal med den från Skåne bördige göteborgshistorikern Carl T Ek får vi bilden av ett kulturellt mörker som hotar landet, han manar dock till strid:

– Det är vår staty och det är vår historia, vi avgör om statyer flyttas eller bevaras, inte de!

Carl T Ek anser att även om historiska personers vandel inte alltid är så smickrande och i många fall kan vara överdrivet positiv, som i fallet Tegnér, så måste vi slå vakt om minnet av dem. Berätta gärna vad Esaias Tegnér var för en människa, att han hade fel och brister, vi skall inte ljuga om historien, men vi har heller ingen orsak att skämmas för den, förklarar Carl T Ek.

Att det är lika farligt att bättra på och försköna historien som att förtiga de obekväma inslagen, alltså förfalska på olika sätt, är något som Carl T Ek ofta påminner om under sina föreläsningar och guidningar.

Det är i sammanhanget vikigt att tänka på att det finns oerhört många statyer över vita svenska kvinnor och inte endast män. Även arbetare, rallare, gruvarbetare, sjömän, bönder, torpare står statyer runt om i landet. När kommer kraven om rivningar av statyer över vita arbetare, många är säkert kränkta av att de statyerna idealiserar en människotyp? Sjöfartsmuseets Sjömanshustrun eller Götaplatsens Poseidon, båda i Göteborg, föreställer ju vita idealmänniskor och har hela tiden utgjort element som befolkningen identifierat sig med. Samma med rallarstatyer i Norrland eller smeder i Bergslagen eller Nils Ericsson framför Stockholms Central.

Arbetsdåd och genialitet var populära teman när folket önskade hylla dem som byggt Sverige, det vanliga var att statyerna, stora som små, under olika epoker finansierades genom insamlade medel, skattepengar till stöd är först ett sentida påfund. Carl T Ek understryker att det är viktigt att känna till att folket samlat in pengar till statyer ideellt, inte bara de rika borgarna, utan alla bidrog om de kunde, förklarade han.

Trots att folket och inte endast eliten medverkat till statyers resning är det också sannolikt att enstaka statyer kommer att monteras ner av politiska krafter för att blidka en opinion bland främlingar. Från Storbritannien meddelas också att BLM även krävt att statyer över Mahatma Gandhi skall rivas. Några illusioner om begränsningar för BLM:s iver bör man därför inte omge sig med. Inte heller Astrid Lindgren eller Olof Palme kommer att skonas av BLM trots att de tidigare utgjort godhetssymboler för arbetarrörelsen.

Carl T Ek fyller på:

– Varför skulle BLM skona Erlander, Per-Albin, Hjalmar Branting eller andra socialdemokrater?