Litauens president Dalia Grybauskaitė talar i FN. Foto: Stillbild Youtube

Svensk socialdemokrati på export – Baltikum nästa?

De flesta vet att Baltikum ligger på andra sidan Östersjön och består av tre olika länder: Estland, Lettland och Litauen. Naturligtvis finns det även likheter, dessa har koppling till historiska skeenden, vilket en blick på kartor från 1700- och 1800-talen visar mer än tydligt. Nu blev det så att länderna återigen fick sin formella självständighet sensommaren 1991. Men de politiska ideologierna som kom från olika länder var redan långt innan mycket hjälpsamma.

Svenska socialdemokrater var synnerligen aktiva i att med stöd från finanskretsar etablera den svenska modellen som numera ligger i dödsryckningar. Litauen blev deras mål. En uppmärksam flanör ser omedelbart att bilarnas registreringsskyltar är exakta kopior av det svenska systemet. Men det är inte allt, landets olika förvaltningar skulle organiseras enligt de i Sverige befintliga systemen.

Det homogena lilla Estland med sin patriotiske utrikesminister och senare president Lennart Meri (1929–2006) lyckades stävja alla försök till en socialdemokratisk omvälvning. Utan tvekan bidrog de i Sverige boende estniska flyktingarna med en sanningshaltig information om olika politiska beslut. Lettland är numera ett land med en egen befolkning som egentligen befinner sig i minoritet och tappert kämpar mot påverkan både från inom landet och från utlandet.

Våra europeiska nätverk med såväl rötter som intresse för Litauen följde noga utvecklingen och blev allt mer oroliga över landets ekonomiska utveckling på sikt. Vi visste att Sverige tillsammans med Finland och Österrike skulle söka inträde i Europeiska Unionen och därefter plädera för de baltiska ländernas medlemskap i unionen. Vad som kännetecknade socialdemokratin var den så kallade ekonomiska solidariteten, det vill säga höga direkta och indirekta skatter. Nästan omedelbart efter republiken Litauens självständighet infördes det svenska fiskala systemet med inkomstskatter på 30 procent. För ett land som just reste sig från de politiska och ekonomiska förtrycken blev detta system en omänsklig ansträngning.

Kardinal Audrys J. Backis i samtal med artikelförfattaren vid en lunch rörande Litauens sociala och religiösa frågor. Kardinalens far var Litauens ambassadör i Paris under mellankrigsåren. Foto: Privat

Undertecknad höll den 23 september 1991, på universitetet i Vilnius, ett föredrag med titeln  ”Europe united – EEC, EFTA – comparative studies; Sweden as an example of a future member of the EEC”. Min huvuduppgift var att förvarna inför möjligheten eller faran av det svenska skattesystemet. Vad många i dag är totalt omedvetna om är att de flesta EU-länder har en differentierad uppdelning av momssatser. Sverige har som bekant en 25-procentig moms på de flesta artiklar utom livsmedel (12 procent) och böcker (6 procent). Den allmänna skattesatsen höjdes i Sverige 1 juli 1990 från 23,46 procent till 25 procent och utvidgades till att gälla även delar av energiområdet och byggsektorn.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

De kommer att ingå i regeringen

De kommer att ingå i regeringen

🟠 – Flera överraskningar när Trump väljer att omge sig med mer lojala – och radikala – rådgivare än sist Donald Trumps utnämningar hittills signalerar enligt de flesta bedömare framför allt en vilja att hitta lojala medarbetare, vilket enligt kritiker varit viktigare än kompetens.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.