WHO:s huvudkvarter i Geneve. Foto: Wikipedia/Guilhem Vellut

Storbritannien och WHO:s nya befogenheter

UTRIKES
Nya Tider har skrivit om de finansiella problem som drabbat WHO efter USA:s utträde och vägran att bidra till organisationens finanser. En av de mest kontroversiella frågorna gäller det nya internationella hälsoreglementet, IHR, som kritiker menar hotar nationers suveränitet. Nu blossar en debatt om detta upp i Storbritannien.

Den 20 april 2025 publicerade The Telegraph en artikel med titeln ”UK in race to opt out of WHO lockdown powers”, som beskrev en stor kontrovers i Storbritannien angående Världshälsoorganisationens (WHO) nya internationella hälsoreglemente (IHR). Dessa ändringsförslag, antogs 2024 för att stärka den globala samordningen inför pandemier. Nu motsätter sig en grupp på 14 brittiska parlamentariker, däribland Suella Braverman, tidigare inrikesminister, Storbritanniens anslutning till avtalet. De uppmanar regeringen att dra sig tillbaka från regelverket före tidsfristen den 19 juli 2025, med argumentet att det hotar den nationella suveräniteten, något som IHR har kritiserats för sedan förslaget först lades fram.

Ett upplevt hot mot brittisk suveränitet

IHR, som förhandlades fram efter Covid-19-pandemin, ålägger medlemsstaterna att ”stödja WHO-samordnade insatser”, vilket kritiker tolkar som en möjlig skyldighet att följa rekommendationer, såsom nedstängningar, i händelse av en ny framtida hälsokris. I ett brev till utrikesdepartementet uppmanar parlamentsledamöter, inklusive konservativa som Danny Kruger, Sir Iain Duncan Smith, Esther McVey, Jack Rankin, samt Graham Stringer (Labour), Sammy Wilson (DUP), Rupert Lowe (f.d. Reform UK) och Lord Frost, Storbritannien att utöva sin rätt att dra sig ur. De anser att det skulle vara ”förhastat” att acceptera dessa regler innan den brittiska offentliga utredningen om hanteringen av pandemin är klar och pekar på ”allvarliga tvivel” gällande IHR:s laglighet, som man anser är ett möjligt brott mot internationell rätt.

I en annan artikel, även den publicerad i The Telegraph, går Suella Braverman ännu längre och kallar IHR för ”det allvarligaste hotet mot nationell suveränitet på en generation”. Hon jämför WHO med EU och kallar det för en icke-vald organisation som skulle kunna påverka lokala beslut, som tillgång till skolor eller fri rörlighet för medborgare. Braverman kritiserar också WHO för dess hantering av pandemin, inklusive utredningen av ursprunget till Covid-19, som framgångsrikt utsattes för kinesiska påtryckningar för att utesluta hypotesen om en laboratorieläcka i Wuhan. Hon anklagar WHO för att vara ”beroende politiskt, ideologiskt och finansiellt”, av Kina och läkemedelsindustrin, och hänvisar till den explosionsartade ökningen av Pfizers intäkter (från 41 miljarder dollar 2020 till mer än 100 miljarder dollar 2022) tack vare covidvaccinerna.

WHO å sin sida försvarar IHR-avtalet och hävdar att det inte ger dem befogenhet att vidta åtgärder mot suveräna stater. En talesman för organisationen hävdar att rekommendationerna har utvecklas av internationella experter och endast syftar till att begränsa spridningen av sjukdomar samtidigt som handel och resande skyddas. WHO insisterar på att man uppfyllde alla rättsliga krav när man antog ändringarna, inklusive samråd med den brittiska regeringen. Regeringen klargör dock att inget beslut har fattats. Ministeriet för hälsa och social omsorg analyserar fortfarande konsekvenserna av IHR för att avgöra vad som är av ”nationellt intresse”.

Ett nytt Brexit?

Frågan debatteras just nu i Storbritannien. På X stöder samhällsdebattören Mike Fairclough, idén och säger: ”Storbritannien måste skydda sin suveränitet till varje pris. WHO har visat sin oförmåga att agera självständigt under pandemin.”

Denna åsikt delas av gruppen UsForThem, som motsatte sig skolstängningar under pandemin. Organisationens grundare, Molly Kingsley, hävdar att WHO, efter USA:s utträde, inte längre är en globalt representativ organisation, vilket skulle göra brittiskt deltagande ”onödigt och missriktat”. Dessa gräsrotsreaktioner speglar en misstro mot internationella institutioner, ett centralt tema i Brexitfolkomröstningen, där britterna visade sitt missnöje med att styras av icke-valda personer.

Vissa debattörer manar dock till nyansering och betonar vikten av internationellt samarbete vid hälsokriser. Den brittiska regeringen under socialisten och globalisten Keir Starmer verkar nu söka en balans mellan folkopinionen och ”fördelarna” med global samordning.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

🟠 UTRIKES Den 27 maj samlas WHO för sin årliga parlamentariska session, och på agendan finns det pandemifördrag som planerats sedan 2020. Förhandlingarna har emellertid stött på patrull under våren och det börjar bli allt mer osäkert om något avtal kan antas – och i så fall med vilket innehåll. Nu samlas förhandlingsorganet en sista gång för att försöka få till stånd ett gemensamt förslag. Nya Tider reder ut de möjliga utfallen.

Tedros Ghebreyesus och strävan efter en ”global hälsodiktatur”

Tedros Ghebreyesus och strävan efter en ”global hälsodiktatur”

🟠 UTRIKES Från Addis Abeba, där han en gång tjänstgjorde som Etiopiens hälsominister, har Tedros Adhanom Ghebreyesus lyckats skapa sig ett internationellt rykte inom hälsoområdet och blivit den förste afrikanske generaldirektören för WHO. Han försöker nu, efter en första mandatperiod som präglades av kontroverser, en sexskandal och en viss undergivenhet mot Kina, etablera en global hälsostat där WHO och dess chef får rätt att deklarera pandemier och diktera sin agenda.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

🟠 BOKRECENSION Illuminatorden har de senaste årtiondena stått alltmer i centrum för diskussionen runt hemliga ordnar. Dess grundande 1776 är historiskt belagt, men vad som sedan har hänt med den är mer oklart. I denna bok, späckad med fakta, resonemang och hypoteser, tecknar den välmeriterade amerikanske journalisten Jim Marrs (1943–2017) en bred översiktsbild över de hemliga sällskapens historia och idévärld. Författaren har arbetat utifrån ett mycket stort källmaterial, och är inte rädd för att ställa upp djärva teorier. Mycket av det citerade källmaterialet är verkligen häpnadsväckande.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.