Sebastian Kurz (vänster) och Heinz-Christian Strache (höger) på väg till den Österrikiske presidenten för att bilda en ny regering, december 2017. Foto: Dragan Tatic

Sebastian Kurz – en högerpopulistisk kansler

Österrikes konservativa Kansler Sebastian Kurz, ÖVP, angrips i en bok av sin företrädare på partiledarposten, Reinhold Mitterlehner. Den tidigare vicekanslern och finansministern menar att Kurz att bedriver radikal högerpopulism. Andra hävdar att Kurz lånar identitärernas språkbruk, de identitärer Kurz själv kräver att FPÖ distanserar sig från.

2017 blev Sebastian Kurz, född 1986, partiledare för ÖVP (Österreichische Volkspartei) som är det konservativa traditionellt borgliga partiet i Österrike. Under oktober samma år vann han och ÖVP stort i valet till Nationalrat (riksdag) och kunde då bilda regering i december samma år med FPÖ (Freiheitliche Partei Österreichs) som är det nationalistiska, eller om man så vill, det högerpopulistiska partiet. De båda partierna har tidigare regerat landet tillsammans i två regeringar åren 2000 – 2006 under Wolfgang Schlüssels (ÖVP) regering. De angreps hårt av västvärldens moraliska stormakter då dessa inte accepterade att FPÖ ingick i regeringsunderlaget. Därefter följde socialdemokratiska regeringsvarianter ihop med ÖVP, då massinvandring och islamisering tilltog. Sebastian Kurz regering innebar att ÖVP och FPÖ lade om Österrikes politiska kurs fullständigt på flera områden, man närmade sig de så kallade Vicegradländerna och har förnyat samarbetet med Ryssland, men aktar sig samtidigt för att reta liberalare länder i väst alltför mycket och spelar med i kritiken mot Victor Orbán i Ungern. I praktiken är nu Österrike med och bygger ett slags Festung Europa ihop med Ungern och andra länder. Invandringen till Österrike minskar också, mätt i antal asylansökningar har det under ett år minskat med en tredjedel.

Den högerkonservativa politiken med EU-skeptisk underton och mot migration uppskattas högt i Alprepubliken. Ett och ett halvt år efter regeringstillträdet erhåller koalitionen mellan det konservativa ÖVP och ”tidigare Jörg Haider-partiet” FPÖ överraskande goda opinionssiffror. Men det är inte alla som uppskattar nyordningen. Kurz företrädare som ÖVP:s partichef, Reinhold Mitterlehner, tidigare näringsminister och vicekansler i den gamla regeringen mellan Socialdemokraterna och ÖVP, är en av dem. I hans fall är det även personligt. Den tidigare partiledaren Reinhold Mitterlehner angriper Sebastian Kurz i sin nya bok. Titeln är ”Haltung: Flagge zeigen in Leben und Politik” som i översättning till svenska blir ungefär ”Hållning: Med vindflöjel som vägvisare i livet och politiken.” I boken gör han upp räkningen med sitt parti ÖVP och kritiserar den nya populistiska politiken som ersatt den tidigare politiska korrektheten. I sin besvikelse över att ha hamnat utanför värmen påpekar han till exempel att i politiken handlar det nästan aldrig om att tävla genom att framhålla det bättre sakpolitiska konceptet utan istället om maktövertagande och genomdrivandet av maktutövningen, vilket inte är en unik nyhet för någon. Vad som skapat uppmärksamhet är istället att han i boken förklarar hur han genom sin egen godhetssignalering skiljer sig från Sebastian Kurz och den av honom förda nya politiken. Mitterlehner distanserar sig fullständigt från högerpopulismen:

”Populismen som ideologi söker alltid efter fiender, efter friktionsytor, annars saknas identifikationsmöjligheter för de egna anhängarna. Där har jag istället jämte de äkta österrikarna, eller de sanna österrikarna, också jämställt de andra, nämligen migranterna, de arbetsovilliga ”die Caritas” [ungefär, de utblottade som lever på allmosor från Caritas och liknande hjälporganisationer], sjusovarna, de som är utanför, dem man kritiserar, stigmatiserar och dem man i bästa fall hjälper [socialt] s att också de får lov att vara äkta österrikare”.

I en svensk politikers bok skulle motsvarande kort uttryckts ”jag står upp för alla människors lika rätt och värde”, men på kontinenten är de politiskt korrekta mer språkligt begåvade.

Reinhold Mitterlehner anklagar den svart-blåa regeringskoalitionen (svart är det konservativa ÖVP:s färg och blå är det nationalistiska FPÖ:s färg) för en auktoritär demokratistil och för att runda parlamentet i beslutsgången. Mitterlehner påpekar att ett parlament inte skall vara en skuggkuliss till en regering men koalitionspartierna, menar han, tar nu bara order ”uppifrån” i parlamentet. Det han beskriver är å andra sidan ett tillstånd som skulle passa på vilket nutida parlament som helst i Europas länder. Så fort partierna förlänas regeringsmakten förvandlas parlamentsledamöterna till duktiga knapptryckare.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Georgescu förbjuds att kandidera

Georgescu förbjuds att kandidera

🟠 UTRIKES I förra numret kunde Nya Tider presentera ett omfattande reportage om den politiska turbulens som skakat Rumänien i flera månader, i kölvattnet efter presidentvalet då nationalisten Călin Georgescu fick flest röster i första omgången.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.