BRASILIEN ”SOLIDARISKA MED” RYSSLAND, sade landets president Jair Bolsonaro vid ett Moskva-besök bara en vecka innan invasionen. Trots västetablissemangets hets mot Ryssland, som då var uppskruvad till max, och massiva påtryckningar stod han på sig. Brasilien röstade för resolutionen som fördömde Rysslands invasion av Ukraina, men Bolsonaro vägrar att välja sida i konflikten eller delta i sanktioner mot Ryssland – i praktiken ett stöd till Ryssland. Foto: Alan Santos/PR
BRASILIEN ”SOLIDARISKA MED” RYSSLAND, sade landets president Jair Bolsonaro vid ett Moskva-besök bara en vecka innan invasionen. Trots västetablissemangets hets mot Ryssland, som då var uppskruvad till max, och massiva påtryckningar stod han på sig. Brasilien röstade för resolutionen som fördömde Rysslands invasion av Ukraina, men Bolsonaro vägrar att välja sida i konflikten eller delta i sanktioner mot Ryssland – i praktiken ett stöd till Ryssland. Foto: Alan Santos/PR

Ryssland inte så isolerat som västs etablissemang vill få det att verka

Gulfstaterna talar gärna med Putin, men inte Biden.
Ryssland och dess ledare Vladimir Putin pekas av västetablissemanget ut som avskydda och isolerade av ”världssamfundet”, vars samlade sanktioner snart kommer tvinga den ryska björnen på knä. Efter att FN:s generalförsamling med stor majoritet röstade för ett fördömande av Moskvas invasion i Ukraina, så cementerades den bilden i väst. Den är dock på flera sätt missvisande. Både de länder som lade ned sin röst och även många som röstade för resolutionen arbetar nu på olika sätt bakom kulisserna med Moskva. Den oåterkalleliga skilsmässan mellan Ryssland och väst följs nu av att allt fler länder väljer att distansera sig från väst. Mat- och energisäkerhet är för dem existentiellt mycket viktigare än att följa det i väst påbjudna narrativet.

Vi kommer inte ta någons sida.
– Jair Bolsonaro, Brasiliens president,
efter Rysslands invasion

Den 2 mars, på invasionens sjunde dag, röstade FN:s generalförsamling för resolution ES-11/1 som fördömde Rysslands militära angrepp på Ukraina den 24 februari och krävde att Moskva drar tillbaka sin militär från grannlandet. Resolutionen var unik då den antogs i generalförsamlingen, dit frågan flyttades efter att Ryssland tidigare lagt in sitt veto mot resolution 2623 i FN:s säkerhetsråd den 27 februari. Säkerhetsrådet består av 15 länder, varav Kina, Indien och Förenade Arabemiraten hade lagt ned sina röster. Det extrainsatta mötet i FN:s generalförsamling, som inleddes den 28 februari, var också det första av sitt slag sedan 1982, då gällde det Israel-Palestina-konflikten.

Resolution ES-11/1 stöddes av 141 länder, 34 avstod från att rösta och representanter för tolv länder var inte närvarande. Fem länder röstade emot fördömandet av Moskva, dessa var Eritrea, Nordkorea, Syrien, Ryssland och Vitryssland (se världskartan).

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Naturgas står för bara någon enstaka procent av Sveriges elproduktion, men betydligt mer på kontinenten. Globalt står naturgas för hela 25 procent av all elkraft, enligt sajten el.se. Från och med den 1 april kräver Ryssland att ”ovänligt sinnade” länder betalar leveranser av olja och gas från Ryssland med rubel. Beskedet är ett svar på de sanktioner som riktats mot Ryssland och ryska intressen. G7-länderna avvisar det ryska kravet och hänvisar till ingångna avtal, men drar officiellt inga paralleller till de sanktioner som kullkastar viktiga internationella avtal på det finansiella området. Det finns därmed goda grunder för att tala om ett eskalerande ekonomiskt krig. Bild: el.se, Kollage: Nya Tider

Det ekonomiska kriget expanderar – Ryssland kräver betalt i rubel

🟠 EKONOMI Eftersom sanktionerna från Väst gjort att Ryssland inte kan använda delar av sin valuta- och guldreserv för att fullgöra betalningar i amerikanska dollar och euro, vänder Ryssland på steken och kräver betalt av ”ovänliga stater” i rubel. Effekten av det blir att västländerna måste köpa rubel för att kunna betala för den gas och olja som man måste ha för att inte få en kollaps i energisystemen. Åtgärden resulterade i en prishöjning på gas och rubelns sjunkande trend vände uppåt.

Europa i Ukrainakrigets skugga

Europa i Ukrainakrigets skugga

🟠 UTRIKES Under söndagen utspelade sig Ukrainakrigets 18:e dag. Samtidigt pågår en presidentvalskampanj i Frankrike, Tyskland markerar återhållsamhet och Polen tar emot mer än 1,5 miljoner krigsflyktingar. I ett ständigt flöde av information kommer en mängd känslomässiga påverkansförsök som inte alla mottagare kan genomskåda och uttolka.

Läs även:

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

Tucker ”sprängde internet” med Putinintervju

Tucker ”sprängde internet” med Putinintervju

🟠 UTRIKES Nyheten att den amerikanske journalisten Tucker Carlson befann sig i Moskva för att intervjua Vladimir Putin slog ned som en bomb och skakade den västerländska journalistkåren i sina grundvalar. Angreppen haglade, Carlson kallades landsförrädare, galning och nyttig idiot, och det restes krav på att EU skulle införa sanktioner mot honom. Det är troligen den mest sedda intervjun någonsin – men själva intervjun är tämligen odramatisk, med undantag för att Putin säger sig ha invaderat Ukraina för att utrota nationalismen i landet genom att ”göra oss av med de människor” som sprider den – vilket systemmedierna knappt nämner.

Utan raskvoter: Högst 1 av 16 svarta studenter hade förtjänat sin plats på Harvard

Utan raskvoter: Högst 1 av 16 svarta studenter hade förtjänat sin plats på Harvard

🟠 UTRIKES Efter att USA:s högsta domstol förra året förbjudit skolor att ta hänsyn till studenters ras har vänstern rasat mot beslutet. En smått chockerande analys visar dock att svarta studenter tidigare gynnats på ett orättvist sätt jämfört med andra, och att bara en bråkdel av de svarta studenterna på elituniversitetet Harvard hade klarat att komma in på sina skolresultat.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Woke: dårhuset som samhällsmodell

🟠 BOKRECENSION Joanna Williams är brittisk författare och journalist, samt direktör för tankesmedjan Cieo. Hon har tidigare skrivit om feminism och om fördumningen av universiteten, och i den nya boken Så vann woke gör hon en kritisk analys av wokerörelsen, med fokus på denna i sitt eget hemland och i USA. Stilen är välformulerad, saklig och resonerande, men genom den lugna akademiska ytan lyser ett starkt engagemang mot denna den senaste av kulturradikalismens skapelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.