Efter att Israel och USA anföll Iran, med svärmar av drönare och ballistiska robotar som exploderar i gulfstater allierade med USA som följd, har oljepriserna stigit kraftigt. Trafiken av fraktfartyg runt Persiska viken, inte minst de som transporterar olja och gas, har i stort sett helt avstannat efter iranska hot och attacker mot de fartyg som försöker bryta blockaden vid Hormuzsundet.
Medan i stort sett samtliga riksdagspartier ger sitt fulla stöd till Israels och USA:s anfallskrig mot Iran varnar nu regeringen för att målet för kriget, att regimen ska kollapsa, kommer leda till skadliga konsekvenser för Sverige. Kraftigt stigande bensinpriser, energipriser, en höjd inflation och ett försvagat BNP är de rent ekonomiska konsekvenserna vi riskerar att se av det israeliska och amerikanska kriget mot Iran.
– Var inte rädd för det som sker nu, vi är förberedda, är Ulf Kristerssons budskap till svenskarna.
Scenarion om hur Sverige kan påverkas
Finansdepartementet har på uppdrag av regeringen skapat tre scenarion, där man spekulerar kring konsekvenserna av hur kriget utvecklas i närtid. Deras ”basscenario” innefattar den någorlunda optimistiska hållningen att kriget ”avslutas inom några veckor” och att oljeleveranser och produktion i närområdet normaliseras gradvis därefter.
Likväl ser Finansdepartementet att detta kommer leda till förhöjda oljepriser i flera veckor, runt 80–90 dollar per fat, och att man först efter att en fred etablerats skulle kunna se ett fall till prisnivåer runt 60–70 dollar per fat. Ett sådant scenario skulle ge en kortsiktig påverkan på den svenska inflationen och begränsade effekter på svenskt BNP. Deras mest positiva, och mest verklighetsfrämmande scenariobild är att kriget ”avslutas inom några dagar” vilket ingen seriös bedömare tror kommer ske.
Regimkollaps och inbördeskrig ger stor påverkan
Det tredje scenariot är potentiellt det mest troliga, sett till den nuvarande utvecklingen i regionen, och innefattar en eskalerad regional konflikt mellan flera aktörer, däribland inbördeskrig i Iran mellan olika etniska minoriteter.
Stöd för den utvecklingen finns bland annat i planer som USA har för att beväpna och understödja kurdiska milisgrupper som marktrupper för att bekämpa den iranska regimen, något som det redan finns tecken på från Syrien och Irak där kurderna har några av sina starkaste fästen.
Ett sådant scenario skulle leda till omfattande osäkerhet på världsplanet med stor påverkan på energiinfrastruktur och energileveranser där oljepriserna antas kunna stiga till 120 dollar per fat under en längre tid.
– Vi förbereder oss inför det här allvarligare scenariot, sade finansminister Elisabeth Svantesson under pressträffen, men tillägger att det är omöjligt att förutspå vilket scenario det blir.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
