Oresjnik. Stillbild av det omtalade filmklippet som sägs visa hur Oresjniks stridsspetsar slår ned i det ukrainska industriområdet PA Pivdenmash i Dnipro. Det är första gången vapnet använts operativt. Stillbild: Okänd

Putins nya supervapen – ett sätt att undvika kärnvapenkrig?

UTRIKES
Den 21 november 2024 användes den ryska medeldistansroboten Oresjnik för första gången operativt i en attack. Målet var den ukrainska anläggningen PA Pivdenmash i Dnipro. Hela världen chockades av bilderna från attacken – men vad gör Oresjnik unikt, och varför väcker det både rädsla och tystnad i västvärlden?

Den ryska ballistiska medeldistansroboten Oresjnik, på svenska ”Hasselnöt”, har i Väst beskrivits som ett ”experimentellt vapen”, men i övrigt har analyserna ofta lyst med sin frånvaro. Kyiv Post har publicerat en ledare där man uppmanar Väst att inte ”överreagera”. Tidningen citerar bland annat den norske försvarsexperten Fabian Hoffmann som raljerande gissar att Oresjnik inte har fler än 10 procent helt nya beståndsdelar.

– Ukraina har stått emot otaliga attacker från Ryssland, inklusive från robotar med betydligt större stridsspetsar än vad detta vapen har, säger också en ”anonym amerikansk tjänsteman” till Kyiv Post.

Med Oresjnik säger sig Putin vara redo för ”alla eventualiteter”. Foto: Kreml

 

Rysslands president Vladimir Putin höll i samband med Oresjnikattacken ett tal där han förklarade att lanseringen av vapnet är ett svar på att långdistansrobotar från Nato har avfyrats mot ryskt territorium.

– Experter är väl medvetna om, och Ryssland har upprepade gånger påpekat, att användningen av sådana vapen inte är möjlig utan direkt inblandning av militära experter från de länder som tillverkar dem, sade Putin angående dessa vapen.

– Från och med den tidpunkten, vilket vi upprepade gånger har betonat i tidigare uttalanden, har den regionala konflikten i Ukraina, som provocerats fram av Väst, antagit inslag av en global karaktär, fortsatte han.

Enligt Moskva skulle Putins tal informera de ”som fortfarande lever i illusionen att Ryssland kan tillfogas ett strategiskt nederlag” om vad som väntar vid fortsatta provokationer. Presidenten förklarade att Ryssland förbehåller sig rätten att använda Oresjnik mot Natoterritorium, med en förvarning till civilbefolkningen eftersom roboten ändå inte kan skjutas ned.

– Missilerna träffar mål med en hastighet av Mach 10, vilket är 2,5 till 3 kilometer per sekund. De luftvärns- och missilförsvarssystem som idag finns i världen, inklusive de i Europa som utvecklas av amerikanerna, kan inte stoppa sådana missiler. Det är omöjligt, förklarade Putin.

”Som ljusblixtar – något vi aldrig sett förut”

Det står klart att Oresjnik tillhör typen MIRV (multipla återinträdesfarkoster med oberoende målsökning), ballistiska robotar med flera stridsspetsar som kan träffa olika mål samtidigt. I ett viralt filmklipp från Oresjniks nedslag i Dnipro kan man se vad som ser ut som blixtar som faller med en oerhörd hastighet, nästan vertikalt ned mot målet.

Enligt militära analytiker färdades roboten i hypersonisk hastighet genom den övre atmosfären, osynlig för Ukrainas luftförsvarssystem, för att sedan slå ned på sitt mål med flera stridsspetsar. För de boende i Dnipro var Oresjnik inte bara ett nytt vapen – det var en ny sorts terror som med ljusblixtar och explosioner slog ned med hög precision.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Ny studie om riskerna med mRNA-vacciner

Ny studie om riskerna med mRNA-vacciner

🟠 UTRIKES En studie utförd av forskare vid Yale University, publicerad i februari 2025 på den vetenskapliga plattformen MedRxiv, har skapat uppståndelse genom att påvisa att vissa patienter som vaccinerats mot Covid-19 fortsätter att producera spikproteinet i upp till 709 dagar efter injektionen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.