Sedan 2017 har Polismyndigheten arbetat intensivt både med att få in fler kvinnor och invandrare på polisutbildningen. Slutmålet är att andelen poliser med utländsk bakgrund ska ”spegla samhällets demografiska utveckling”, där etniska svenskar snabbt förvandlas till en minoritet. Men de politiskt korrekta målen faller pladask, enligt en ny artikel från Polistidningen.
Andelen med utländsk bakgrund i befolkningen, vilket SCB definierar som personer som är utrikesfödda eller inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (i vanligt tal förta och andra generationens invandrare), gick från 25,2 procent 2015 till 30,9 procent 2022. Samtidigt ökade andelen invandrarpoliser ytterst marginellt. År 2015 var andelen 6 procent, vilket ökade till 6,9 procent 2022. Därefter har ökningen gått i samma långsamma takt och ligger i nuläget på cirka 7 procent.
– Sedan 2017 har vi sökt med ljus och lykta efter alla kompetenta sökande oavsett bakgrund eftersom vi har haft ett uppdrag att bli fler poliser. Med de breda kampanjer som gjorts har vi haft förhoppningen att andelen med utländsk bakgrund ska öka. Men det kan man ju se … att så har inte blivit fallet, sade Otto Petersson, tillförordnad chef för Arbetsmiljö och kultur vid Polisens HR-avdelning till Polistidningen.
Ett av de största hindren är fortfarande begåvningstesterna – trots att kraven sänkts flera gånger på raken, senast förra året.
Fler kvinnor – men inte fler invandrare – söker
I maj 2024 beslutade Polisen dessutom om en handlingsplan för att få in fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund på polisutbildningen. Motiveringen löd:
”Ökad mångfald och jämställdhet är en grundförutsättning för att Polismyndigheten ska kunna fortsätta växa och klara kärnuppdraget i ett alltmer mångfacetterat samhälle.” Enligt antagningsstatistiken från 2023, då man haft 22 530 sökande, varav 24 procent hade utländskt ursprung, såg antagningsstatistiken inte ut att spegla målen. Medan hela 36 procent av de antagna till utbildningen var kvinnor antogs bara 9 procent av de med utländsk bakgrund.
Fram till vårterminen 2026 satte man målet att andelen antagna kvinnor skulle öka till 40 procent och andelen med utländsk bakgrund skulle öka till 18 procent, en fördubbling från 2023. Antalet sökande var fler, 26 939, men andelen med utländsk bakgrund hade bara ökat till 24,6 procent.
Polismyndigheten nådde målet för andelen kvinnliga antagna, men kom inte i närheten för de med utrikesfödd bakgrund. Där stannade antalet antagna kvar på nio procent, en siffra man beklagar.
– Vi satte ett väldigt ambitiöst mål som vi inte nådde. Tittar man på övriga nordiska länder så har de samma utmaning att få personer med utländsk bakgrund att dels söka, dels klara prövningen, sade Anders Henckel, gruppchef på Polisutbildningsenheten till Polistidningen.
Att få invandrare att klara kraven är ett problem även i de andra nordiska länderna, där kraven dessutom är högre. I Norge 2023 antogs fler kvinnor än män, 54 procent mot 46 procent, till polisutbildningen. Förklaringen ansågs ligga i att de generellt har högre betyg från gymnasiet. Samtidigt hade bara 4,7 procent, hälften av Sveriges siffra, utländsk bakgrund.
I Danmark var det samma år 68 procent män och 32 procent kvinnor som blev antagna, och 8,2 procent med utländsk bakgrund.
Det ska sättas i relation till hur man under decennier siktat in sig på att få fler med utländsk bakgrund att söka in till polisutbildningen, med otaliga reklamkampanjer i sociala medier och massmedier, ofta även på andra språk än svenska.
– I Stockholm har vi haft en särskild informationsträff för personer med utländsk bakgrund. Vi har haft attraherakampanjer på olika språk och lyft fram förebilder i form av våra fantastiska medarbetare med utländsk bakgrund, sade Anders Henckel, gruppchef på Polisutbildningsenheten, till Polistidningen.
Dessutom har Polismyndigheten i decennier även sänkt kraven och ändrat på utbildningen – allt för att få in fler kvinnor och invandrare som poliser, även om resultaten blir markant sämre poliser.
Sänkta krav – räckte inte för invandrarna
Kraven för att få bli polis – i synnerhet de fysiska – har successivt sänkts sedan början av 1990-talet, då en arbetsgrupp tillsatt av regeringen kom fram till att de fysiska kraven måste sänkas. ”Polisyrket har alltid marknadsförts som traditionellt manligt, där fysisk styrka och hårdhet premieras. Detta är något som måste ändras för att kunna rekrytera fler kvinnor”, slog arbetsgruppen då fast.
Mellan 2012 och 2025 tog man därefter bort eller sänkte flera viktiga krav för sökande till polisutbildningen i omgångar, som språkkrav, fyskrav, krav på både fysisk och mental hälsa och inte minst begåvningskrav. Allt gjort i syfte att få in fler kvinnliga sökande på utbildningen och framför allt sökande med utländsk bakgrund.
I nuläget sticker Sverige ut med de lägsta kraven på poliser bland våra grannländer. I resten av Norden måste den som vill bli polis genomgå diverse språkprov. I Finland skriver man ett prov som påminner om det svenska högskoleprovet och för att komma in på den danska utbildningen måste aspiranterna även göra ett prov i engelska. I Sverige behövs numera bara godkänt i Svenska B från gymnasiet.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
