Bärkassar av plast ska kosta upp till sju kronor med den nya skatten, men soppåsar berörs inte. Tanken är tydligen att man ska köpa två påsar; en för att bära hem varor och en för att slänga hushållssopor, i stället för att återanvända dagens plastkasse. För man kan väl inte slänga soporna i en papperskasse? Foto: Sevab

Plastskatt – ett slag i luften

Snart kommer en vanlig bärkasse att kosta uppåt sju kronor. Räddar det miljön? Knappast. Det enda som händer är väl att det blir jobbigt för sopåkarna när soporna ligger i papperspåsar i stället. Det handlar återigen om symbolpolitik och att krama ut ännu mer skatt, i detta fall beräknat 2,1 miljarder kronor per år, till det havererade samhällsexperimentet.

Nu ska Sverige visa att man går i täten vad gäller miljön. Efter flygskatt blir det nu skatt på plastpåsar. Bra, va?
Vi har på Nya Tider tittat lite närmare på vad det innebär. Många bär hem sin mat i bärkassar av plast och återanvänder denna sedan för hushållssopor. Enkelt och praktiskt. Vad är då tanken att man ska göra istället, när plastskatten uppenbart har till syfte att vi ska köpa kassar av papper i stället?

Vi ringer till några kommuner och ställer den frågan. De vi pratar med är dock osäkra på vad politikerna i riksdagen egentligen tänkt sig med den nya lagen, förutom mantrat ”minska användningen av plast”. De föreslår att vi inte ska använda papperskassar till våra hushållssopor, utan att vi ska köpa speciella soppåsar av plast. Soppåsar kommer att undantas från skatten.

Så man ska alltså först köpa pappkassar, som man lämnar till återvinningen, och sedan köpa speciella plastpåsar för sopor? Blir det inte dubbelt så mycket påsar?

Ett par kommuner råder oss att köpa soppåsar av komposterbar plast. Det låter ju bra. Vi letar på några större butiker på nätet med hushållsartiklar, men hittar inget. Inte ens Coop, som profilerar sig som en grön butik, erbjuder några nedbrytbara plastpåsar. Det närmaste vi kommer via deras kundtjänst är Coops egna avfallspåsar i olika färger av förnyelsebar PE.

Den så kallade bio-polyetylen eller ”grön PE” återkommer även i Coops ”Bio fryspåsar” och ”Fossilfria påsar”. När vi tittar på tillverkarens hemsida slår de sig för bröstet med att plasten är ”snäll mot miljön” då den inte är gjord av olja utan ekologiska sockerrör. Egenskaperna är dock exakt desamma som för vanlig plast och den källsorteras som plast.

Tillverkaren skriver under rubriken ”Varför är inte er plast nedbrytbar” följande: ”Inom vår forskning och produktutveckling söker vi ständigt efter olika bionedbrytbara material. Men än så länge har inga av våra försök lyckats skapa samma kombination av ekovänlighet och höga kvalitet som våra nuvarande lösningar”. Det vill säga inte nedbrytbar alls.

Ni som har erfarenhet av påsar gjorda av sockerrör har kanske råkat ut för det som undertecknad erfarit ibland, nämligen att om man fyller dem med blöta saker, till exempel hushållssopor, så börjar de läcka. Inte särskilt lyckat.

Nedbrytbara plastpåsar existerar dock, har vi fått höra. På Kommunernas bransch-organisation för avfallshantering, Avfall Sverige, varnade man förra året just för komposterbar plast. Regeringens plastutredare Åsa Stenmarck konstaterade då att de plaster som kallas nedbrytbara orsakar samma skador på marin miljö som konventionell plast.

Främst för att ”komposterbar” inte är samma sak som att plasten bryts ned i naturen, utan det krävs särskilda industriella kompostanläggningar för att bryta ned den. Folk som läser ordet ”komposterbar” kan dock förledas att tro att det är okej att lägga den i egen kompost eller lämna den i naturen, där den alltså gör precis samma skada som an­nan plast.

Återigen vill politikerna alltså visa krafttag, utan att det egentligen får någon effekt. Det är en sorts regndans. Man känner att man gör något, späker sig själv, men det gör egentligen ingen som helst praktisk skillnad.

Sverige står i dag för totalt mindre än 0,01 procent av plast som hamnar i världens hav. Inte ens i Östersjön är det vi som skräpar ned, utan det mesta flyter in från Atlanten. Som vi skrev på vår nätupplaga v14/2019 har en studie visat att 90 procent av plasten i haven kommer från tio asiatiska och afrikanska floder.

I Sverige är vi däremot väldigt duktiga när det kommer till plaståtervinning. År 2017 återvanns 44 procent av plastförpackningarna, medan resten till stor del energiåtervanns, det vill säga brändes upp. Totalt energiåtervinner vi hela 77 procent av all plast och deponerar, det vill säga lagrar, bara 0,0044 procent av allt plastavfall.

Tänk om Sverige kunde bidra till att rena de tio värst nedskräpade floderna i stället, innan plasten når haven. Då skulle vi faktiskt kunna göra en skillnad – vilket vi inte gör med inhemsk plastskatt. Skulle vi ha råd? Det är en prioriteringsfråga.

I veckans nummer berättar vi hur Sverige är med och finansierar en ny tunnelbanelinje i Ankara, och många andra projekt runt om i världen. Vi har också tidigare berättat att kostnaden för ett års asylmottagande i Sverige kostar dubbelt så mycket som FN:s budget för alla flyktingar i hela världen, så pengar finns uppenbarligen. Det handlar bara om vad man vill göra med dem.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Varför detta krig mot landsbygden?

Varför detta krig mot landsbygden?

🟠 LEDARE. I detta nummer rapporterar vi om EU-kommissionens plan att tvinga husägare att tilläggsisolera för hundratusentals kronor. Boverket vädjar till regeringen att stoppa den nya lagen och varnar för att många kommer att tvingas riva sina hus. Det verkar dock vara precis det som är planen – landsbygdsbefolkningen ses som klimatbovar som ska bekämpas med alla medel.

Rättsstatens dödgrävare exponeras

🟠 Efter de så kal­la­de påskupploppen förra året – egentligen koranupploppen – då polisen bombarderades med stenar och vissa blev svårt skadade, nästan dödade, så var det en del av de mer naiva samhällsdebattörerna som trodde att det nu skulle bli ändring emot kriminaliteten. Vi som varit med ett tag förvånades dock inte över att makthavarna återigen tog våldsverkarna under sina vingar. Den analysen gör veckans debattör Christian Pavón.

Nyhetsdygnet

Äntligen – en Malmbergbiografi

🟠 Bokrecension. Bertil Malmberg är ett rätt stort namn inom svensk poesi­. Han kanske står i skuggan av samtida gestalter som Gunnar Ekelöf och Harry Martinson, men han är långtifrån glömd. Malmberg var Akademi­ledamot och en vurmare för sådant som det traditionella Tyskland, vilket gör honom till ett naturligt fokus för mången konservativ litteraturvän. Tack vare en personlig, konstnärlig omprövning i slutet av 1940-talet blev han även accepterad av den svenska modernistiska skolan, samtidigt som han bevarade sin integritet. En ny biografi om Malmberg ger anledning till en närmare titt på mannen, hans liv och hans verk.

Stridsskrift mot modernism och trista hus

🟠 Denna bok är en opinionsbildande skrift, rikt illustrerad, med korta texter och bilder på varje uppslag. Den är skriven av Jerker Söderlind. Han har utbildat sig till arkitekt och journalist, och driver ett företag som sysslar med stadsutveckling. Den här boken innehåller så många glada attacker mot nutida svenskt stadsbyggande att man riktigt ser framför sig hur de som är nedgrävda i modernismens skyttegravar fullständigt måste explodera av raseri. Att boken är skriven så visar hur långt detta arkitekturkrig har gått.

Den poetiske prästen

🟠 Johan Ludvig Runebergs författarskap. Den finlandssvenske skalden Johan Ludvig Runeberg blev redan under sin livstid känd och älskad i både Sverige och Finland för sina diktverk. Han skrev bland annat det episka diktverket Fänrik Ståls sägner, Kung Fjalar som utspelas i Norden under vikingatiden, samt Majsång som sjungs traditionsenligt under Valborgsfirandet. Trots att han var finsk nationalist har hans diktning haft oskattbar betydelse även för den svenska nationalkänslan.

Vad vill World Economic Forum?

🟠 11 exempel på konkreta framtidsplaner för planeten. World Economic Forum (WEF) är en av de mest inflytelserika globalistiska privata organisationerna som finns i världen. De ingår samarbete med FN och skryter öppet med att deras lärjungar ”infiltrerar” världens regeringar. Men vad döljer sig egentligen bakom allt prat om ”hållbarhet”, ”resiliens” och ”Den stora återställningen”? Nya Tider listar elva av de mest förryckta idéer som WEF verkar för.

Apostlarnas apostel i legendens värld

🟠 HISTORIA Under 1200-talet skrev ärkebiskopen av Genua, Jacobus de Voragine, Gyllene legender, som är en samling av berättelser om olika bibliska personer och helgon. Ett av de helgon han skrev om var Maria Magdalena. Hans berättelse om henne präglade inte bara den medeltida synen på henne utan även hur hon kom att avbildas i konsten.

Inblickar i den tidiga kristendomen

🟠 HISTORIA Nya testamentets kanon utgörs av 27 skrifter: fyra evangelier, Uppenbarelseboken samt brev. Denna kanon sammanställdes under 300-talet, men dessa 27 skrifter är inte de enda kristna skrifter som finns. Ett mycket stort antal evangelier, böcker, sånger och apokalypser skrevs under 100-300-talen och några enstaka skrifter kom även till långt senare. Dessa kom inte med i Bibeln utan utgör Nya testamentets apokryfer. Även om dessa skrifter inte är kanon har de varit betydande och ger intressanta inblickar i den tidiga kristendomen.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.