Den 1 juni lyckades Ukrainas säkerhetstjänst genomföra en attack mot flera ryska flygbaser med hjälp av drönare. Initialt uppgav Kiev att över 40 flygplan träffats. Analyser av videoupptagningar och satellitbilder bekräftar att cirka 12 större flygplan förstörts. Stillbild: HUR

Operation Spiderweb: En storartad framgång som inte har någon påverkan på kriget

ANALYS
Ukrainas spektakulära drönarattack den 1 juni mot ryska strategiska bombflottan med drönare gömda i civila lastbilar var i delar mycket lyckad, men enligt militäranalytikern Marko Marjanoviċ får den knappast några konsekvenser för kriget i Ukraina. Ja, dessa flygplanstyper används för att avfyra robotar mot Ukraina, men Ryssland har brist på robotar att avfyra, inte flygplan att avfyra dem från.

Vid den slutliga samman­räkningen, utifrån satel­litbilder och videor från drönarna som Ukraina publicerat, förstörde den ukrainska drönarattacken den 1 juni omkring 12 tunga bombplan. Främst var det Tu-95, men även Tu-22M, ett transportflygplan av typen An-12 och två utrangerade A-50 radarövervakningsflygplan med föråldrad analog elektronik och re­dan urplockade motorer. Attacken skadade även en handfull andra flygplan, återigen främst Tu-95 och Tu-22M.

Etiken i att använda intet ont anande civila lastbilschaufförer i at­tacken åsido, var det utan tvekan en mycket innovativ och framgångsrik krigsoperation. Men den viktigare frågan är: kan denna typ av attack upprepas och upprätthållas över tid, och om den inte kan det – kommer den då att ha någon påverkan på det pågående kriget?

I vart fall kommer det säkerligen att bli mycket svårare att få civila lastbilschaufförer att låta sig hyras för leveranser till rastplatser i ome­delbar närhet av större militära anläggningar. Dessutom kan flygba­serna i inlandet framöver komma att utrustas med radarstyrt luftvärn i ständig beredskap, dygnet runt. Tre år in i kriget börjar ryska flygbaser nu också så sakteligen få skydds­rum för flygplanen, även om det hit­tills främst har gällt flygfält i västra delarna av landet som ligger inom räckhåll för ukrainska An-196 flyg­bomber (drönare).

Den ukrainska operationen rik­tade sig mot fem flygbaser. I ett fall misslyckades lastbilen med att nå fram till basen, och vid två av ba­serna förstördes inga operativa flyg­plan i attacken. Det är talande att de två baser som attackerades men till största delen klarade sig oskadda lig­ger i centrala Ryssland, runt Moskva, och måste därför upprätthålla aktivt luftförsvar mot An-196-långdistans­drönare.

Bortsett från den ryska förödmju­kelsen att flygbaser i Murmansk och Sibirien plötsligt står i lågor, maktlösa mot små explosiva leksaker, skulle en eventuell upprepning av attacken behöva vara ännu mer komplex (till exempel använda ukrainska lastbils­chaufförer) för att övervinna ytterli­gare utmaningar. Trots att Kiev hade det fulla överraskningsmomentet på sin sida, misslyckades 60 procent av de planerade angreppen.

Att sätta däck på flygplan som skydd mot drönare har ofta häcklats, men enligt Zelenskyj involverade attacken ”117 drönare och 117 mänskliga drönaroperatörer”. Om det stämmer så gjorde däcken ändå sitt jobb. De gjorde en attack med programstyrda drönare för osäker och tvingade fram en mer komplex operation med mänskliga piloter. Däcken fungerar på liknande sätt som captchas online. De skymmer formen och stör maskiners objektigenkänning. Ironiskt nog har internetrobotar kunnat lösa captchas i många år nu. Satellitbild: Maxar Technologies

 

Men hur är det med de skador som redan tillfogats – de är väl ändå betydelsefulla? Ungefär en tredjedel av de bombplan som förstördes var Tu-22M. Denna typ har hittills inte haft någon framträdande roll i det pågående kriget. Den är konstru­erad för att avfyra stora överljuds­robotar avsedda att sänka fartyg, vilka ibland har modifierats för att användas mot markmål i Ukraina – men detta har skett sällan, eftersom det inte är särskilt kostnadseffektivt. Tu-22M användes också för att fälla enklare, ostyrda bomber över Azov­stal i krigets inledningsskede, men det var en särskild situation där de ukrainska styrkorna var omringade och deras luftvärn befann sig långt bort – något som sannolikt inte kom­mer att upprepas.

Tu-160 och Tu-95 används för att avfyra den subsoniska kryssningsroboten Kh-101 (ungefär motsva­rande den amerikanska Tomahawk), som tillsammans med den ballistiska Iskanderroboten och den flygande bomben Geran-2 har utgjort stom­men i den ryska strategiska bomb­kampanjen. Vid en första anblick kan det alltså verka som att omkring åtta förstörda Tu-95-flygplan skulle kunna ge Ukraina ett välkommet andrum från den ryska strategiska bombningen. Men i verkligheten är flaskhalsen för Ryssland inte flygpla­nen – utan robotarna.

Rysslands månatliga produktion av kryssningsrobotar och ballistiska robotar, uppskattad av Ukrainas underrättelsetjänst HUR. De versioner som avfyras från Tu-95 eller Tu-22, främst Kh-101 (i den ukrainska grafen skriven som X-101), är så få att tillgången på flygplan inte är något problem. Den största salvan hittills har bestått av cirka 90 Kh-101 – ett antal som kan avfyras av så få som ett dussin Tu-95. Grafik: Kyiv Independent, Källa: HUR genom Kyiv Independent

 

Vare sig man betraktar det som ett extremt överflöd av ryska leve­ransplattformar eller som en extrem brist på ryska robotar, är faktum att Ryssland, även med en reducerad flotta av tunga bombplan, enkelt skulle kunna avfyra 20 gånger fler robotar än vad man idag producerar och avfyrar.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.