Det är sällan lugnt och rofyllt numera. Man hör många språk: engelska, arabiska, franska, somaliska med flera, ibland aggressivitet. Folkutbytet är tydligt, inte sällan är det knappt hälften svenskar. Ofta är det förseningar på grund av ”ordningsproblem”. Nästan dagligen patrullerar väktare i vagnarna, något som knappast behövdes tidigare. Man ser även ofta så kallade trygghetsvärdar som i många fall inte inger någon trygghet då de ser osympatiska ut. Sedan många år blir man ständigt störd av zigenare som beter sig väldigt illa. Det är oerhört irriterande att höra skramlandet av mynt då de går genom vagnarna. Jag blir rasande när de sätter sig och ofredar åldringar. Det är även gott om svenska tiggare, som till skillnad mot de utländska är ödmjuka …
Dessutom är nästan alla fixerade vid sina telefoner. Om de inte glor i dem, babblar de och tycks i många fall strunta i att de stör. Det är särskilt plågsamt att behöva lyssna på de som har ett väldigt fattigt språk. Ofta säger ungdomar det hemska ”Vart är du?” och alltför många unga tjejer håller på med detta fruktansvärda ”Jaba, hanba, honba, domba” som har gått mig på nerverna alltför länge. Jag har faktiskt även hört personer i medelåldern uttrycka sig så banalt. Hur kan de missbruka vårt fina språk på detta vis?
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
