Överlev domedagen med stil. Flera företag har som affärsidé att erbjuda miljardärer en livförsäkring i form av skyddsbunkrar där de inte behöver ge avkall på sitt lyxliv och även kan ta med sina favoritbilar och andra värdefulla ägodelar. Stillbild: SVT

Nya domedagstrenden: Bunkrar för de svinrika – och för vanligt folk

UTRIKES
Miljardärer bygger gigantiska underjordiska bunkersystem där de hoppas på att kunna överleva en stundande domedag. Vissa frågar sig: ”Vad vet de som inte vi vet?” Andra bestämmer sig helt enkelt för att skaffa sig själva samma försäkring, vilket lett till en exploderande marknad för underjordiska skyddsrum.

I december 2023 avslöjade nättidningen Wired att Facebookgrundaren, miljardären Mark Zuckerberg, i hemlighet bygger en underjordisk bunker på den hawaiianska ön Kauai. Projektet omgärdas av höga murar och privata vakter för att förhindra insyn.

”Ingen som arbetar med projektet tillåts tala om vad det är de bygger. Nästan alla som passerar anläggningens infart – från snickare till elektriker till målare till säkerhetsvakter – är bundna av ett strikt sekretessavtal, enligt flera arbetare som är inblandade i projektet. /…/ Flera arbetare säger att de sett eller hört om kollegor som plockats bort från projektet för att de skrivit något om det i sociala medier. Olika arbetslag på platsen sätts på olika projekt och arbetarna är förbjudna att tala med andra arbetslag om sitt arbete, enligt källor”, skriver Wired.

Detta är en nivå av sekretess som man konstaterar är jämförbar med den som omgärdar militära projekt. När den 70-årige säkerhetsvakten Rodney Medeiros avled av en hjärtattack under arbetet utsattes såväl hans anhöriga som en lokal journalist för påtryckningar från Zuckerbergs jurister för att förhindra att information läckte ut. En lokal arkitekt skojar om att projektet påminner honom om legender om medeltida härskare som låtit avrätta arkitekterna till sina mest ambitiösa projekt för att deras hemligheter skulle dö med dem.

Zuckerbergs egendom på Kauai uppges vara över fem kvadratkilometer stor och omges av mängder av rykten hos lokalbefolkningen. Somliga har hört ryktas att Zuckerberg bygger en hel underjordisk stad. Enligt Wired lever verkligheten inte riktigt upp till ryktena, ”men det är nära”. Enligt ritningar som tidningen uppger sig ha tagit del av inkluderar anläggningen två palatsliknande byggnader förbundna med en underjordisk gång där den över 500 kvadratmeter stora underjordiska bunkern ligger. Alltsammans ska vara självförsörjande med vatten, mat och energi.

Den totala kostnaden för Zuckerbergs byggprojekt motsvarar närmare 1,8 miljarder kronor.

Tidningen konstaterar vidare att det inte bara är Zuckerberg som tycks förbereda sig för ett apokalyptiskt scenario genom att skaffa sig egendomar på avskilda platser. Amazons grundare Jeff Bezos lade motsvarande 1,5 miljarder kronor på att köpa upp två egendomar på Indian Creek Island i Florida. Den mindre hawaiianska ön Lanai ägs nästan helt av Oracle-miljardären Larry Ellison. Nya Zeeland, som vissa betraktar som den perfekta platsen för att vänta ut en apokalyptisk händelse, ”kryllar av bunkrar för IT-eliten”, skriver Wired. Den nyligen återinstallerade VD:n för OpenAI, Sam Altman, har ett arrangemang med Palantirs VD Peter Thiel om att flyga till dennes egendom på Nya Zeeland i händelse av att undergången närmar sig.

Även allmänheten vill skydda sig

Det är dock inte bara miljardärer som vill skydda sig i händelse av en stundande undergång – eller för krig, pandemier eller samhällsomstörtningar. Medan preppingrörelsen för bara ett par årtionden sedan betraktades som knäppgökar och konspirationsteoretiker, har den nu blivit så mainstream att vanliga villaägare bygger bunkrar på sina tomter.

Gemene man erbjuds en mer modest tillvaro för en överkomlig peng i bunkerkomplex. Det finns även företag som kan leverera och gräva ned en familjebunker i din villaträdgård. Stillbild: SVT

 

Nya Tider ringer upp Jacob Holm, VD på Skyddsrumsspecialisten som är ett av de svenska företagen i branschen, och inleder med just den frågan.

NyT: Preppers som byggde bunkrar brukade ju betraktas som tokstollar och konspirationsteoretiker för inte många år sedan, men nu känns det som om det blivit mainstream?

– Nja, det är väl snarare så att även vanligt folk har börjat vakna upp lite, svarar Holm.

Tiderna förändras. Vad som betraktades som en ytterlighetsrörelse har blivit något alla gör i mån av tid och pengar – försöker göra sig själva och sina familjer trygga. När tredje världskriget framstod som överhängande under det förra kalla kriget byggdes stora mängder skyddsrum i Sverige. Det hände även att privatpersoner gjorde det, men generellt sett litade man då mer på att myndigheterna skulle göra sitt jobb med att ta hand om folkets skyddsbehov.

Skyddsrumsspecialistens budgetbunker kostar knappt 900 000 kronor. Då ingår allt arbete under förutsättning att marken inte är alltför svårarbetad. Att dra in elektricitet ingår däremot inte, men ventilationen går att driva med handkraft. Grafik: Skyddsrumsspecialisten

 

Jacob Holm säger att det finns omkring 65 000 skyddsrum i Sverige idag, men att de är i väldigt olika skick. Ansvaret för landets skyddsrum är delegerat från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till landets fastighetsägare, som ofta anlitar firman för att inventera och rusta upp gamla skyddsrum (se ”Sveriges skyddsrum är oanvändbara” i NyT v.41/2023).

Den främsta orsaken till att branschen för domedagsförberedelser har exploderat är det nya kalla kriget, som sedan Rysslands invasion av Ukraina är hotande nära att bli ett ”hett” krig. Många experter betraktar risken för kärnvapenkrig som mer överhängande idag än under Sovjetunionens tid, möjligen med undantag för Kubakrisen 1962.

Trenden är dock inte ny utan har byggts upp under en längre tid då människor känt sig allt mer otrygga och samtidigt kommit att lita allt mindre på myndigheterna. Så kallade safe rooms – inbrottssäkra rum där man kan låsa in sig för att undkomma en angripare – har blivit allt mer populära under 2000-talet. Den trenden drivs framför allt av rädsla för våldsbrottslighet och upplopp. Tidigare var säkra rum något man förknippade med våldets Sydafrika eller oroliga kvarter i USA, men blir nu allt mer vanliga även i Sverige. Marknaden för privata bunkrar har även den vuxit fram under 2000- talet och har sett två stora uppsving: först vid det amerikanska valet 2016 som slutade med att Donald Trump valdes till president, och sedan alltså vid den ryska invasionen av Ukraina 2022.

Under kalla kriget uppmanade amerikanska myndigheter medborgarna att bygga egna skyddsrum i källaren eller trädgården, det fanns manualer för hur man snabbt kunde ordna med improviserat skydd av sängar, dörrar och bokhyllor, och det fanns generellt en medvetenhet om att tillvaron snabbt kunde komma att ändras drastiskt. Idag verkar människor inte särskilt brydda, trots att risken i flera avseenden är större, vilket har förbryllat experter. De superrika, som har mycket bättre möjligheter att skaffa information än gemene man som hämtar sin information från kvällsnyheterna, investerar sedan några år miljarder i bunkrar åt sig själva och sina närmaste. Ganska nyligen verkar också allmänheten ha börjat vakna upp, men få verkar ha en klar bild av vad man egentligen ska skydda sig emot. Stillbilder: US Department of Defence

 

En bunker kan konstrueras så att den inte bara skyddar mot våldsbrottslingar, upplopp och anarki utan även mot flygangrepp, pandemier, gasutsläpp och andra faror. Den kan dessutom göras stor nog och utrustas med tillräckliga förråd för att leva i under en längre period. Tyska, östeuropeiska och naturligtvis amerikanska firmor som bygger bunkrar och safe rooms erbjuder i många fall kunderna att lägga till försvarsmekanismer som kan släppa loss tårgas, rök eller andra försvarsvapen mot en angripare som försöker ta sig in. Sådant gör ingen av de svenska firmorna i branschen – ännu.

Lyxbunkrar för de stenrika

Den som är rik som ett troll har förstås inga problem med att anlita en arkitekt och en byggfirma och låta dem bygga en bunker för ett antal miljoner. Vilket de börjat göra i allt högre utsträckning, som exemplet Zuckerberg visar. Vad som är nytt är att det nu finns allt fler firmor som specialiserar sig på bunkrar och skyddsrum – både sådana som riktar sig till miljardärer och mångmiljonärer och sådana som riktar sig till gemene man – och som erbjuder färdiga lösningar. Det skvallrar om att efterfrågan ökat kraftigt.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Atombunker. Under kal­la kriget byggdes ett 15-tal stora och avancerade skyddsrum i Sverige. På bilden syns Katarinabergets skyddsrum i Stockholm, som var atombombssäkert. Inget av dessa skyddsrum kan användas idag – det saknas en organisation för driftsättning. Foto: Holger.Ellgaard/ Wikipedia

Kris i den civila krisberedskapen – Sveriges stora skyddsrum kan inte användas

🟠 Stora delar av Stockholms civilbefolkning utan skydd. Det säkerhetspolitiska läget i Europa försämras, men de flesta svenskar har fortfarande inte tillgång till skyddsrum. De stora skyddsrummen som byggdes under kalla kriget, som atom­bunkern Katarina­berget i Stockholm (på bild), har inte underhållits. Det finns inte heller någon organisation för att driftsätta till exempel de utrymmen som finns i tunnelbanan och se till att det finns vatten, ventilation etc. Som jämförelse kan Finland driftsätta sina stora skyddsrum, bland annat i tunnelbanan, inom 72 timmar. Helsingfors har totalt 900 000 platser i skyddsrum.

Läs även:

Georgescu förbjuds att kandidera

Georgescu förbjuds att kandidera

🟠 UTRIKES I förra numret kunde Nya Tider presentera ett omfattande reportage om den politiska turbulens som skakat Rumänien i flera månader, i kölvattnet efter presidentvalet då nationalisten Călin Georgescu fick flest röster i första omgången.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.