Polisen avvisar Nidhoggs styrelseordförande Ulrich Andersson och hans son Carl-Adam Andersson från Tuna-Hästberget. Foto: Äventyrsgruvan

Nidhoggs gruvplaner i Dalarna: En ny strid om Sveriges mineraltillgångar

INRIKES
Nidhoggs planer på att återuppliva två av Dalarnas gamla gruvor har inte väckt förhoppningar om nya arbetstillfällen, utan snarare frågor om vem som egentligen tjänar på Sveriges naturresurser. Samtidigt protesterar markägare och miljöorganisationer förgäves mot storslagna planer på gruvdrift som drabbar både miljön och lokalsamhället.

Företaget Nidhogg Resources hävdar att man vill återstarta två nedlagda järnmalmsgruvor i Dalarna. Dessutom har företaget lyckats börsnoteras genom att köpa upp det havererade vaccinforskningsbolaget Eurocine – ett så kallat omvänt förvärv för att slippa den krångliga processen att gå från privat till publikt företag.

Det är Tuna-Hästberget i Borlänge kommun och Vintjärn i Faluns kommun som Nidhogg har visat intresse för – två gruvor som Stora Kopparbergs bröt malm i fram till 1968 respektive 1979. I en artikel i Affärsvärlden konstaterar dock aktieanalytikern Otto Klaar att grunden till projekten är att Nidhoggs styrelseordförande Ulrich Andersson hittat enstaka stenar innehållandes 40 procent järn. Företaget har inte gjort några provborrningar för att bekräfta varken förekomst av järnhalt eller eventuella fyndigheters storlek, trots att det behövs för att ta fram en brytningsplan.

För att starta upp gruvdrift behövs dessutom omfattande investeringar. För ändamålet genomförde Nidhogg en nyemission på fem miljoner kronor, något man anser ska räcka för att få ett positivt kassaflöde under nästa år. Otto Klaar beskriver detta som ”skrattretande” och att tillgångarna inte på långa vägar räcker för en seriös gruvdrift, då man bland annat behöver ställa en ekonomisk säkerhet för att ens få tillstånd av Sveriges geologiska undersökning (SGU) att provbryta. Detta för att undvika att både miljöpåverkan och ekonomiska kostnader landar på staten eller lokalsamhället om företaget går omkull.

Bakom Nidhogg ligger dessutom flera personer som har konkurser bakom sig. Man förvärvade nyligen undersökningstillstånden för Vintjärn genom att köpa Big Rock Mineral AB av Big Rock Energy AB – som i sin tur ägs av Ulrich Andersson med familj. Men varken Big Rock Mineral AB eller Big Rock Energy AB har skickat in sina årsredovisningar för 2023.

Efter att Ulrich Andersson med son klättrade över ett staket och in på ett område på Tuna-Hästberg som föreningen Äventyrsgruvan spärrat av uppstod dessutom nya kontroverser kring Nidhogg. Äventyrsgruvan bedriver en upplevelseverksamhet i området, som man omringat med ett stängsel för att undvika att någon faller ned i gruvhålorna eller orsakar stenras på personer som vistas i dem. Det hela ledde till att polisen fick avvisa Andersson med sällskap och att en tvist mellan Nidhogg och Äventyrsgruvan, som anklagar gruvprospektanterna för att ha utsatt deras personal för livsfara, har uppstått.

Vem tjänar egentligen på gruvnäringen?

Nidhoggs situation är dock inte unik. Den speglar en bredare debatt om hur Sverige hanterar sina naturresurser och vilka konsekvenser det får för lokalbefolkningen, miljön och ekonomin. Kritiker menar att minerallagstiftningen gynnar utländska och privata gruvbolag genom att erbjuda generösa tillståndsprocesser och låga avgifter, medan markägare och lokalsamhällen står kvar med stora miljömässiga och ekonomiska risker.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.