Rysskajen. Loken var tvungna att byggas för att passa spårvidden på den ryska järnvägen,152,4 cm. Det innebar också att rälsen inom industriområdet och hamnen skulle ha denna spårvidd. Även Finland och Baltikum har denna spårvidd, medan Sverige tillsammans med övriga Europa och Japan har 143,5 cm. Undantaget är Spanien och Portugal, som har 166,8 cm. Spårvidden har historiska anor och kommer sig av hur bred en häst är, vilket bestämmer vagnars hjulaxel.

När Trollhättan skulle bygga tusen lok åt Lenin

Efter att Lenin och bolsjevikerna tagit makten i Ryssland 1917 och förödelsen det innebar var landet i stort behov av en fungerande infrastruktur. Stora summor pengar – ofta i rent guld – satsades på att bland annat köpa materiel utomlands till det eftersatta järnvägsnätet. Företaget Nohab i Trollhättan höll sig påpassligt framme och lyckades 1920 ro i land en order på ett tusen lok. Den största lokaffären dittills i världen. Det sjöd av entreprenörsiver och arbetsglädje i Trollhättan. Men utrikespolitiska krumbukter satte käppar i ånghjulen och lyckan blev kortvarig.

Läget i Ryssland efter revolutionen 1917 var kaotiskt. Vägar, järnvägar och logistisk infrastruktur var i uselt skick. Den 20 januari 1920, när England och Frankrike hävde blockaden mot Ryssland var Sverige påpassligt framme och visade sitt intresse för att uppta handelsförbindelser med landet, som fram till att Sovjet formellt bildades 1922 leddes av Ryska SFSR (Socialistiska federativa sovjetrepubliken).

Trots att Sverige inte var jätteglada åt bolsjevismen, så var man tvungen att låta alla affärer gå genom den ryska kooperationen, Allryska Förbundet av Konsumtionsföreningar, Centrosojuz.

Leonid Krasin, som blivit folkkommissarie för utrikeshandeln i Ryssland förstod snart att de ideologiskt skolade sovjeterna och kommunisterna i landets nya ledning inte var kapabla att få till ett fungerande logistik- och kommunikationssystem. Han var således tvungen att återinsätta de gamla förvaltningarna sedan tsartiden för att kunna påbörja arbetet.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

No Content Available

Läs även:

Damen som utvecklade torrmjölken

Damen som utvecklade torrmjölken

🟠 HISTORIA Maria Johanna ”Ninni” Kronberg kom på att man kan göra hållbar torrmjölk genom att torka skummjölk som sedan indunstades med upphettad luft. Genom denna uppfinning, som hon fick patent på, lades grunden för livsmedelsföretaget Semper AB.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

En svensk prins i kejserliga armén

En svensk prins i kejserliga armén

🟠 Hösten år 1814 hade tsar Alexander I blivit prins Gustafs förmyndare. Detta kom att få betydelse för den svenske prinsens framtid, men skrämde den redan rädde Bernadotte ännu mer. Efter studier och en bildningsresa upptogs han i den kejserliga armén.

En svensk prins i exil

En svensk prins i exil

🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.

Två professorer om Sveriges stormaktstid

Två professorer om Sveriges stormaktstid

🟠 Bokrecension. Dick Harrison är aktuell med en bok som tar sig an Sveriges stormaktstid. Historieprofessorn lyckas få med många av de nyanser som nyare forskning kastar över denna period, även om han också tvingas sålla mycket. Tio år tidigare hade finlandssvenske professorn i nordisk historia, Nils Erik Villstrand, givit ut sin version av Sveriges stormaktstid. Båda har sina förtjänster och beskriver delvis olika aspekter av denna för Sverige så intressanta tid.

Nyhetsdygnet

Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk

🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.

Svensk spionhistoria

🟠 Bokrecension. En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Strange World – kan det blir mer PK?

🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.

Märta Måås-Fjetterström

🟠 Textilkonstnärinnan från Östergötland som erövrade världen. Den 21 juni år 1873 såg en liten flicka dagens ljus. Hon skulle komma att kal­las Märta Måås-Fjetterström och bli en av Sveriges främsta textilkonstnärer. Hennes mattor finns över hela världen. De pryder slott, museer, offentliga byggnader och privata hem.

Så blir världen när bensinbilarna har fasats ut

🟠 EU-parlamentet fattade den 14 februari det slutgiltiga beslutet att efter år 2035 får nybilsförsäljning bara bestå av elbilar. Politiker låter ofta påskina att det ”bara” är att byta ut sin gamla bil mot en elbil. Nya Tider har dock visat att det inte finns nog med metaller på hela planeten för en total elektrifiering – vilket politikerna mycket väl vet. I denna artikel går vi igenom hur det är tänkt att samhället i framtiden ska se ut, med 15-minutersstaden, avfolkad landsbygd och andra radikala förändringar som globalister förordat under lång tid.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.