Vega var en tremastad bark med en ångmaskin på 70 hästkrafter som byggdes 1872 och fick den centrala rollen i Nordenskiölds expedition 1878–1880. Detta är det enda bevarade fotografiet på fartyget, efter att Vega frusit fast i isen vid Pitlekai. Foto: Wikipedia/Louis Palander

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

HISTORIA

Den 24 april år 1880 lystes himlen över Stockholm upp av fyrverkerier och en salut ekade ut över staden. Gaslågor lyste upp kungli­ga slottet och även stadens husfasa­der var upplysta. Eldar sprakade på stränderna och klockan tio på kväl­len började saluten skjutas ut över vattnet från Kastellholmen. Saluten bestod av fem skott i tre omgångar. Stadens gator var fyllda av männis­kor som jublade när ett tremastat fartyg blev synligt. Fartyget var Adolf Erik Nordenskiölds Vega som efter sin fantastiska resa genom Nordost­passagen och vidare runt hela Asien och Europa nu var tillbaka i Sverige.

Två år hade seglatsen tagit och under tio månader av den tiden hade Vega legat fastfrusen norr om Sibirien. År 1879 kom äntligen ett meddelande via telegram från Nord­enskiöld – han hade lyckats! Expedi­tionen hade rundat Asien den norra vägen och befann sig nu i Yokohama, Japan. Resten av färden blev lättare. Vega seglade via Sydostasien, run­dade Indien, for genom Suezkana­len, Medelhavet och så hem. I varje hamn som Vega anlöpte möttes expe­ditionen av hyllningar.

Vita vägen till Indien

Nordenskiöld var den förste som lyckades med att segla runt hela Eu­ropa och Asien genom att ta vägen norr om Norge. Han startade sin färd i Tromsö, tog vägen över Barents hav, genom det smala sundet vid No­vaja Zemlja ut i Karahavet och fort­satte utmed Sibiriens kust, genom Beringssund, förbi Kamtjatka, Kuri­lerna och ända till Japan. När man tittar i en världsatlas förundras man över detta företag.

Nordostpassagen. Resan startade formellt i Tromsö, även om Vega hade seglat från Karlskrona. De två fraktfartygen Fraser och Express hade rest i förväg och väntade söder om Novaja Zemlja. När expeditionen nådde floden Jenisej, tog Fraser segelfartyget Express på släp och fortsatte uppför floden. De återkom till Norge i slutet av september. Lena fortsatte med att utforska floden Lena, varefter Vega fortsatte ensam, och frös fast vid den lilla tjuktjiska bosättningen Pitlekaj. Karta: Google Maps, Grafik: Nya Tider

 

Längtan att färdas åt nordost och finna den vita vägen till Indien hade funnits tidigare och ett försök hade gjorts i början av 1870-talet. Det var en österrikisk expedition under led­ning av Julius Payer och kapten Karl Weyprecht med fartyget Tegetthoff. Det blev en farofylld och strapatsrik färd. Den 18 augusti 1873 fick de se land. Det visade sig vara en ännu oupptäckt ögrupp och expeditionen gav den namnet ”Frans Josefs land” efter den österrikisk-ungerske kejsa­ren. Där blev det dock stopp då farty­get frös fast i isen. Deltagarna begav sig söderut till fots och räddades i au­gusti 1874 av ett ryskt fartyg. Så gick det den gången.

Adolf Erik Nordenskiöld

Adolf Erik föddes den 18 novem­ber 1832 i Finland och växte upp på släktens gods Frugård i närheten av Helsingfors. Hans föräldrar var Nils Gustaf Nordenskiöld och Margareta Sophia Haartman. Adolf Eriks far var mycket intresserad av mineraler och hade en stor mineralsamling som ständigt växte allteftersom nya mi­neraler samlades in. Sonen fick följa med fadern på mineralsamlingsresor och på gården fanns också ett betydande bibliotek.

Orädd vetenskapsman. Adolf Erik Nordenskiöld var den förste att segla runt hela Asien och Europa. Resan tog två år, mycket på grund av att expeditionen stannade överallt för att utforska, dokumentera och bärga föremål för vetenskapliga syften. På så vis fick svenska institutioner och museer en mängd mineraler, fossil, växter, djur och etnografiskt material – ovärderliga samlingar som saknade motsvarighet i andra länder. På denna tavla av Georg von Rosen (1843–1923) avbildas Nordenskiöld i den bitande kylan framför Vega, hållandes i en kikare. Foto: Nationalmuseum

 

Adolf Erik studerade vid universi­tetet i Helsingfors, men ansåg inte att någon av lärarna i geologi och mine­ralogi var lika duktiga som hans far. Efter att ha avlagt filosofie kandidat­examen följde Adolf Erik sin far till Ural för att lära sig mer om minera­ler.

Åter i Helsingfors doktorerade han med en avhandling med titeln ”Om grafitens och chondroditens kristallformer”. År 1855 kom hans översiktsverk: ”Beskrifning övfer de i Finland funna mineralier”.

Nordenskiöld hade alla möjlighe­ter till en strålande karriär vid uni­versitetet, men så blev det inte. Han var nationellt sinnad och ansåg att Finland skulle frigöra sig från Ryss­land, som hade blivit ett ryskt stor­furstendöme efter 1809 års svensk-ryska krig. Under en namnsdagsfest för yngre universitetsmän den 30 november 1855 kom festdeltagarnas sympatier för västmakterna i dagen – Adolf Erik hade en önskan om att Sverige skulle befria Finland från den ryska överheten. Dessa åsikter föll inte i god jord hos makthavarna. Som en bestraffning förlorade han ämbetet som extraordinarie (eo) bergskonduktör och även sin post som kurator för den matematiskfysiska studentfakulteten.

Tagen till nåder – och straffad igen

Då reste Adolf Erik Nordenskiöld till Berlin och blev kvar där ett halvår. Under den tiden ägnade han sig åt studier i mineralogi och fick många nya goda kontakter inom forskarvärlden. Efter tiden i Berlin åter­vände han till Finland och fick på sommaren 1856 möjlighet att söka en professorstjänst vid universitetet i Helsingfors. Det var en professur i mineralogi och geologi som hade inrättats 1852 men som var obesatt eftersom det helt enkelt inte fanns kompetenta sökanden. Nordenskiöld var definitivt kompetent, men först av allt ville han göra en studieresa till Sibirien. Han hade nämligen er­hållit ett universitetsstipendium och detta skulle göra resan möjlig.

Nu såg det riktigt ljust ut för Adolf Erik Nordenskiöld i universitetsvärl­den. På våren 1857 disputerade han för en doktorsgrad, och han promo­verades även till både primus ma­gister och ultimus doktor. Vid fest­ligheterna som följde på dessa båda utnämningar deltog representanter från universitet i Sverige, och Adolf Erik Nordenskiöld höll ett frimodigt tal som berörde hans önskan om ett fritt Finland. Då föll han i onåd igen. Denna gång fick han ett ultimatum, att antingen göra en offentlig avbön eller att bli landsförvisad. Sitt univer­sitetsstipendium blev han fråntagen. Adolf Erik Nordenskiöld valde då att flytta till Sverige.

Så blev Sverige en vetenskapsman rikare. Under sommaren 1857 reste han runt i Sverige och besökte olika orter där intressanta mineralogis­ka fynd hade gjorts. Under vintern 1857–58 arbetade han i Kungliga Tekniska högskolans laboratorium och i Naturhistoriska riksmuseets mineralsamlingar.

Arktiska expeditioner

Nordenskiöld deltog i den fösta svenska arktiska expeditionen, som gick till Spetsbergen (Svalbard) 1858. Ledaren för den expeditionen var Otto Torell. Nordenskiöld följde också med på resan till Spetsbergen 1861, även då med Otto Torell som forskningsledare.

Efter den resan kom en mycket viktig person in i Adolf Erik Norden­skiölds liv. Det var friherrinnan Anna Maria Mannerheim (1840–1924) och bröllopsklockorna ringde så vackert den 1 juli 1863. Anna Maria måste ha varit en väldigt tålmodig kvinna med tanke på makens expeditionsiver. De fick fyra barn, Eva Maria, Gustaf Erik Adolf, Anna Sofia och Nils Erland Herbert. Adolf Erik skrev alltid brev hem till sin maka när han var ute på sina färder.

Att genomföra en forskningsexpedition är inte gratis. När en tredje Spetsbergsexpedition plane­rades fick man inga statliga medel. Nordenskiöld vände sig då till den dåvarande landshövdingen i Göte­borg, Albert Ehrensvärd, som lycka­des få köpmannen och skogsägaren Oscar Dickson intresserad av expedi­tionen. Denne gick med på att spons­ra företaget och Nordenskiöld kunde ge sig av 1868. Denna gång ledde han själv expeditionen. Man använde sig av ångbåten, som var en ny uppfin­ning, men för säkerhets skull var far­tyget också utrustat med segel.

Oscar Dickson och Adolf Erik Nordenskiöld kom på riktigt god fot med varandra, vilket medförde att Dickson kom att finansiera flera av Nordenskiölds expeditioner.

Med fartyg och släde

I vetenskapliga kretsar resonerades det en hel del angående Nordpolen, huruvida den var omgiven av öppet hav eller om hela polarområdet var täckt av is. År 1827 hade Edward Per­ry, från England, med båt och släde lyckas komma så långt norrut som till 82° 45’. Nordenskiöld nådde den nordligaste breddgrad som någon­sin nåtts med fartyg 81° 42’. Nord­enskiöld insåg att det inte gick att nå Nordpolen med enbart fartyg. Det krävdes slädar.

År 1872 utrustades en ny expedi­tion till Spetsbergen, där man den­na gång skulle övervintra. Man be­stämde sig för renar som dragdjur. Regeringen hade finansierat två utrustade fartyg, men för att trans­portera alla renar och de cirka 3 000 säckar renlav som dessa behövde hyrde man ett tredje fartyg, som finansierades av Oscar Dickson.

Detta blev motgångarnas expedi­tion. Redan en av de första nätterna på Svalbard utbröt en snöstorm och renarna rymde. Att ta med renar i stället för draghundar var Norden­skiölds största misstag som polarfors­kare. Vintern 1872–73 var också den svåraste på 30 år. Fraktfartygen frös fast och kunde inte återvända som planerat. Provianten som medfördes för vintern var beräknad för 22 man, men inklusive fraktfartygens besätt­ningar skulle den nu räcka till för 65 man.

Vetenskapligt sett var dock resan lyckad eftersom man kunde studera glaciärer, och Nordenskiöld var san­nolikt den förste som upptäckte års­tidsskiktningen i inlandsisen.

Med Spetsbergen utforskade vän­de Nordenskiöld sin uppmärksam­het mot Nordostpassagen.

Längs Sibiriens kust

Adolf Erik Nordenskiöld var mycket intresserad av vetenskapshistoria. Han hade bland annat fascinerats av den nederländske sjöfararen och kartografen Willem Barents (1550–1597) teorier om att det borde finnas en isfri ränna längst med ishavskusten, alltså Sibiriens kuststräcka. Att det skulle finnas öppet vatten där berodde enligt Barents på att många strömmande floder med varmare vatten från Europa och Asien flyter ut i Ishavet. Alltså borde den sträck­an vara framkomlig med fartyg.

Adolf Erik Nordenskiöld (1832–1901) var en framstående finlandssvensk geolog, mineralog, upptäcktsresande, polarfarare, friherre och ledamot både i Svenska Akademin och i Sveriges riksdag. Detta porträtt är målat av Axel Jungstedt 1902. Nordenskiöld ses här bära de ordnar som han tilldelades, bland annat kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, Vegamedaljen i silver 1880 och i guld 1881. 1939 så fick han även äran att få en asteroid uppkallad efter sig, 2464 Nordenskiöld. Foto: Wikipedia/Svenska Akademin

Barents deltog i tre expeditioner som försökte finna Nordostpassagen. Det lyckades inte. Däremot upptäck­te Barents Spetsbergen och Björnön. Barents hav är uppkallat efter ho­nom. Barents dog på Novaja Zemlja år 1597 av skörbjugg.

Adolf Erik Nordenskiöld tänkte nu ett steg längre och lade till sin egen teori om att jordens rotation kun­de skapa en östgående ström som stärkte den mildare strömmen från floderna. Det varmare vattnet drevs sannolikt ända bort till Berings sund och skulle göra en nordlig sjöväg till Kina fullt möjlig. Att genomföra en sådan färd hade varit upptäcktsresandenas dröm under många hundra år, men trots tappra försök hade ingen lyckats.

Nordenskiöld ville utforska möj­ligheten med en sjöled från Skandi­navien till floderna Ob och Jenisej, som mynnar ut i Karahavet. Så ut­rustade han en expedition bestående av ett fiskefartyg och gav sig av från Tromsö vid midsommar 1875. Ex­peditionen nådde Jenisejs mynning den 15 augusti. Sedan återvände han landvägen.

Det var ett lyckat företag, men det fanns de som påstod att Norden­skiöld hade lyckats med färden efter­som det hade varit en ovanligt varm sommar med gynnsamma isförhål­landen. Då gjorde han om färden följande år och denna gång hade han med sig handelsvaror på sitt expedi­tionsfartyg tillbaka hem till Sverige. Han lyckades en gång till!

Grundlig planering

Nordenskiöld hade haft ett stort in­tresse för Sibirien sedan han som 21-åring följde sin far till Ural. Om han lyckades finna Nordostpassagen utmed Sibiriens ishavskust skulle det innebära goda möjligheter att utforska de nordliga delarna av Asi­en. Om man kunde ta sig till Jenisejs mynning, kunde man säkert nå ännu längre, resonerade han. Så började Adolf Erik Nordenskiöld planera den expedition som skulle göra honom vida berömd.

När planerna på denna nya polarfärd blev kända fick han en ny fi­nansiär i den sibiriske gruvägaren Alexander Sibirjakoff. Kung Oscar II visade också ett stort intresse och ville veta mer om Nordenskiölds planer. Kungen inbjöd därför till en forskarmiddag den 26 januari 1877. Under denna middag framlade Nord­enskiöld sin plan. Kungen blev im­ponerad och fullt övertygad om att resplanen var genomförbar och var villig att ge ett ordentligt stöd till före­taget. Oscar Dickson ställde också upp som så många gånger förr. Det gjorde även Alexander Sibirjakoff som hade ett stort intresse av att Sibirien utfors­kades. Där fanns säkerligen oupptäck­ta naturresurser. Dessa tre delade på kostnaderna för expeditionen.

Vegamonumentet restes år 1930 av Ivar Johnsson vid Stockholms gamla observatorium som ett minne över Nordenskiölds expedition. Foto: Wikipedia/ Holger.Ellgaard

 

I boken Giganterna av Gunnar He­din kan man läsa om hur Adolf Erik Nordenskiöld grundligt planerade sin expedition, som till en början skulle omfatta fyra fartyg. Flagg­skeppet var ångfartyget Vega, som var byggt i ek och utrustat med så kallad ishud av greenheart (ett tro­piskt lövträd som har mycket hårt trä) på de ställen där is skulle kunna skada fartygsskrovet. Vega hade ti­digare använts för valfångst i Norra ishavet. Det var en redig skuta med andra ord.

De andra fartygen var ångbåten Lena, som byggts vid Motala Varv av svenskt bessemerstål, ångbåten Fra­ser och segelfartyget Express. Fraser och Express var lastade med provi­ant och kol för de tre ångbåtarna. Fartyget Lenas huvuduppgift var att undersöka isförhållandena.

Livsmedlen bestod av konserver, smör, mjöl, potatis samt pemmikan, som är torkat kött av buffel eller älg pressat i lagersäckar som håller i åratal. Skörbjuggen hade varit ett gissel för polarexpeditioner ända in på 1900-talet, men lyste helt med sin frånvaro på Vega då det i provianten ingick även tranbärssaft och hjort­ron, som är rika på C-vitamin, i detta syfte.

Expeditionens kläder var av ren­skinn – det varmaste man kan ha vid polarfärder.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Sparlösastenen

Sparlösastenen

🟠 HISTORIA I Västergötland står en av Sveriges märkligaste runstenar: Sparlösastenen. Den står i en skyddande träbyggnad intill Sparlösa kyrka. Tillsammans med Rökstenen räknas den till Sveriges mest berömda runstenar.

Tre historiska svenska kyrkor

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Gudhem – historien om ett kloster

Gudhem – historien om ett kloster

🟠 HISTORIA Vi svänger av från vägen mellan Skara och Falköping. Vi har passerat utsiktsplatsen Trandansen vid Hornborgasjön och färdats genom ett mjukt böljande landskap. Nu ska vi besöka Gudhems klosterruin som ligger i anslutning till församlingskyrkan i Gudhem.

Erik den heliges krona

Erik den heliges krona

🟠 HISTORIA Erik den helige var kung av Sverige fram till sin död den 18 maj år 1160. Hans begravningskrona, som är i förgylld koppar, hittades bland hans övriga reliker. Vad som är speciellt med just denna krona är att den är Sverige äldsta kungakrona.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Flykten från dödsskuggans dal

🟠 BOKRECENSION Cregg Lunds bok om sin karriär som framgångsrik programvaruutvecklare släpptes 2024, året innan Epsteinfilerna blev offentliga. I boken berättar Lund om hur hans begåvning tog honom från amerikansk landsbygd till den sociala gräddan av Silicon Valley. Där mötte han något uråldrigt och mordiskt med globala tentakler – som genom en fruktansvärd ritual ville inviga honom till ett liv i dess tjänst.

Dalarna – vad Kent Ekeroth och andra bör veta om denna del av konungariket Sverige

🟠 KULTURKRÖNIKA Inget svenskt landskap har så djupa historiska och kulturella traditioner som Dalarna. Mitt gamla Kopparbergs län (W-län) genomgår rasande förändringar för att anpassa nuvarande Dalarnas län till den nya kreativa destruktionen. När Kent Ekeroth, SD, utnämndes till oppositionsråd i Region Dalarna reagerade lokala vänstermedia, därefter blev det tyst. Man insåg nämligen att såväl Ekeroth som hans familj helt saknade koppling till Dalarna och därmed även kunskaper om detta historiska och för Sverige så viktiga landskap.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

🟠 HISTORIA Adolf Erik Nordenskiöld var den förste i historien som lyckades genomföra en sjöfärd runt kontinenterna Asien och Europa. Vegaexpeditionen kartlade norra Asiens kust, gjorde meteorologiska observationer och förde hem viktigt material till Naturhistoriska riksmuseet. Nordenskiöld hyllades som en nationalhjälte när han återvände till Stockholm i april 1880.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.