Gårdens årliga ekonomi. Konsultföretaget Ludvig & Co presenterar varje år en rapport om lönsamheten i lantbruket. Årets rapport visar att spannmålsföretagens ägare, i genomsnitt, inte skulle kunna ta ut någon lön ur sina bolag om inte bidragen i jordbruksstödet fanns. Det är alltså en bransch som, med nuvarande regelverk, skatter och avgifter, inte har den lönsamhet som krävs för att fungera. Data och grafik: Ludvig & Co, Lantbrukets lönsamhet

Lantbrukets lönsamhet – därför stiger priset på matvaror så snabbt

Priset på mat beror på många olika faktorer – kostnader för energi, gödsel, utsäde, transporter, bearbetning och prefabricering, förpackning, grossister och handlare påverkar alla priset på maten. Den enskilde lantbrukaren, som producerar matens råvaror, behåller normalt sett en ganska liten del av det matpris som konsumenten betalar. En väsentlig del av förutsättningarna för att vi skall ha mat på bordet är att den enskilde lantbrukaren kan försörja sig på matproduktionen. I denna inledande artikel om priset på maten, tittar vi på just detta första led i matproduktionen.

Produktionskostnaderna rusar

Jordbrukets kostnader har varit föremål för en intensiv debatt de senaste åren. Inte minst har priserna på drivmedel och gödning drivits upp till nivåer som riskerar att eliminera stora delar av lantbrukets lönsamhet. Den enskilde lantbrukaren, som skall pussla ihop sina resurser och leva på att producera mat till oss andra, hamnar ofta i kläm mellan de stora livsmedelsjättarnas lönsamhetskrav och sina egna produktionskostnader.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Matens väg – mellan bonden och butiken

Matens väg – mellan bonden och butiken

🟠 EKONOMI. De flesta produkter som framställs ur de råvaror som lantbruket producerar vandrar igenom processer som ägs av en allt snävare grupp av stora företagskonglomerat. I denna artikel redovisar vi några exempel på hur viktiga råvaror förädlas i vad som kan liknas vid en produktionstratt, som kontrolleras av några strategiskt placerade aktörer med helt olika ägarstruktur. Olika varumärken kommer ofta från samma fabriker, men säljs av olika affärskedjor och till olika priser, vilket ger sken av konkurrens och mångfald. De stora aktörerna dominerar stort, men det finns också de som går mot strömmen.

Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?

Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?

🟠 Ideliga prishöjningar på nödvändiga varor gräver allt djupare hål i många människors plånböcker och allt fler börjar fundera över hur man skall få vardags­pusslet att gå ihop. Nya Tider kommer därför att i ett antal artiklar lyfta fram goda exempel och idéer kring hur man kan tänja ut sin privatekonomi en bit. I denna artikel tittar vi på vad man kan göra för att minska matkontot, utan att backa på kvaliteten.

Läs även:

Styrräntan höjdes enligt förväntan – ”omöjligt” lösa inflationen med enbart räntevapnet

Styrräntan höjdes enligt förväntan – ”omöjligt” lösa inflationen med enbart räntevapnet

🟠 EKONOMI. Sverige befinner sig i en mycket besvärlig ekonomisk situation. Hög inflation i kombination med BNP-stagnation, valutaras och hög arbetslöshet är en cocktail som kräver mer än bara räntejusteringar för att lösa upp. Det är inte heller någon egentlig nyhet, Riksbanken har lyft behovet av finanspolitiska åtgärder i drygt tio års tid. När räntan höjs, är det tänkt att folk ska ha mindre att spendera och att det ska pressa ned inflationen samtidigt som kronkursen stärks. Men det ger på samma gång högre räntekostnader för företag som därför tvingas höja sina priser, vilket tvärtom driver inflationen.

Tidöregeringens andra budgetproposition – satsning på välfärd och försvar

Tidöregeringens andra budgetproposition – satsning på välfärd och försvar

🟠 EKONOMI. Den 20 september offentliggjorde regeringen sin budgetproposition för 2024, som högst sannolikt kommer att gå igenom i riksdagen eftersom regeringen bygger på en riksdagsmajoritet. Det totala reformutrymmet har beräknats till knappt 40 miljarder kronor, varav 16 miljarder går till kommunsektorn. Vid sidan av inriktningen att bekämpa inflationen, stödja hushåll och kommunsektorn, stärka trygghet och säkerhet och en återupprättad arbetslinje, ger Tidöregeringens andra budget inte så många svar på hur den svenska basindustrin eller matproduktionen skall stärkas.

Efter toppmötet i Johannesburg: Detta vill det utvidgade BRICS

Efter toppmötet i Johannesburg: Detta vill det utvidgade BRICS

🟠 EKONOMI. Det utvidgade BRICS vill bryta Västs globala hegemoni och skapa en multipolär värld. I den så kal­la­de Johannesburg II-deklarationen uppger man att Internationella valutafonden IMF, Världsbanken och Världshandelsorganisationen WTO måste förändras för att ge större utrymme åt tidigare åsido­satta länder, samt att FN börjar fungera enligt FN-stadgan ”där suveräna stater samarbetar för att upprätthålla fred och säkerhet”, en tydlig känga åt ”världspolisen” USA. Man planerar även en gemensam valuta, kal­lad R5, som direkt utmanar dollarns ställning som världsvaluta.

BRICS utvidgas och tar steg mot en ny ekonomisk världsordning

BRICS utvidgas och tar steg mot en ny ekonomisk världsordning

🟠 EKONOMI. BRICS-toppmötet i Johannesburg den 22 till 24 augusti 2023 blev en uppvisning i hur länder som annars skulle ses som osannolika partners, enas om väsentliga utvecklingssteg mot en ny ekonomisk världsordning. Samtidigt beslutades att samverkansorganisationen skall utvidgas med sex nya stater, med signalen om att fler är på väg in nästa år. Man markerar också en klar ambition att ta större plats på den världsekonomiska arenan.

Bostadsbyggandet fortsätter nedåt – kostnaderna rusar och kunderna avvaktar

Bostadsbyggandet fortsätter nedåt – kostnaderna rusar och kunderna avvaktar

🟠 EKONOMI. Boverket presenterade den 8 juni i år sin uppdaterade prognos för bostadsbyggandet under 2023 och framåt. I rapporten konstaterar Boverket att byggandet sjunker kraftigt, mer än 50 procent ned jämfört med 2022, trots att behovet av bostäder är fortsatt högt. År 2023 räknar Boverket med att byggandet täcker halva årets behov av nya bostäder och det stora bostadsunderskottet ökar. När kunderna avvaktar drar också bankerna åt svångremmen för byggföretagen.

Nyhetsdygnet

Äntligen – en Malmbergbiografi

🟠 Bokrecension. Bertil Malmberg är ett rätt stort namn inom svensk poesi­. Han kanske står i skuggan av samtida gestalter som Gunnar Ekelöf och Harry Martinson, men han är långtifrån glömd. Malmberg var Akademi­ledamot och en vurmare för sådant som det traditionella Tyskland, vilket gör honom till ett naturligt fokus för mången konservativ litteraturvän. Tack vare en personlig, konstnärlig omprövning i slutet av 1940-talet blev han även accepterad av den svenska modernistiska skolan, samtidigt som han bevarade sin integritet. En ny biografi om Malmberg ger anledning till en närmare titt på mannen, hans liv och hans verk.

Stridsskrift mot modernism och trista hus

🟠 Denna bok är en opinionsbildande skrift, rikt illustrerad, med korta texter och bilder på varje uppslag. Den är skriven av Jerker Söderlind. Han har utbildat sig till arkitekt och journalist, och driver ett företag som sysslar med stadsutveckling. Den här boken innehåller så många glada attacker mot nutida svenskt stadsbyggande att man riktigt ser framför sig hur de som är nedgrävda i modernismens skyttegravar fullständigt måste explodera av raseri. Att boken är skriven så visar hur långt detta arkitekturkrig har gått.

Den poetiske prästen

🟠 Johan Ludvig Runebergs författarskap. Den finlandssvenske skalden Johan Ludvig Runeberg blev redan under sin livstid känd och älskad i både Sverige och Finland för sina diktverk. Han skrev bland annat det episka diktverket Fänrik Ståls sägner, Kung Fjalar som utspelas i Norden under vikingatiden, samt Majsång som sjungs traditionsenligt under Valborgsfirandet. Trots att han var finsk nationalist har hans diktning haft oskattbar betydelse även för den svenska nationalkänslan.

Vad vill World Economic Forum?

🟠 11 exempel på konkreta framtidsplaner för planeten. World Economic Forum (WEF) är en av de mest inflytelserika globalistiska privata organisationerna som finns i världen. De ingår samarbete med FN och skryter öppet med att deras lärjungar ”infiltrerar” världens regeringar. Men vad döljer sig egentligen bakom allt prat om ”hållbarhet”, ”resiliens” och ”Den stora återställningen”? Nya Tider listar elva av de mest förryckta idéer som WEF verkar för.

Apostlarnas apostel i legendens värld

🟠 HISTORIA Under 1200-talet skrev ärkebiskopen av Genua, Jacobus de Voragine, Gyllene legender, som är en samling av berättelser om olika bibliska personer och helgon. Ett av de helgon han skrev om var Maria Magdalena. Hans berättelse om henne präglade inte bara den medeltida synen på henne utan även hur hon kom att avbildas i konsten.

Inblickar i den tidiga kristendomen

🟠 HISTORIA Nya testamentets kanon utgörs av 27 skrifter: fyra evangelier, Uppenbarelseboken samt brev. Denna kanon sammanställdes under 300-talet, men dessa 27 skrifter är inte de enda kristna skrifter som finns. Ett mycket stort antal evangelier, böcker, sånger och apokalypser skrevs under 100-300-talen och några enstaka skrifter kom även till långt senare. Dessa kom inte med i Bibeln utan utgör Nya testamentets apokryfer. Även om dessa skrifter inte är kanon har de varit betydande och ger intressanta inblickar i den tidiga kristendomen.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.