Brittiska och tyska soldater fotograferades tillsammans under julfreden. Bilden, som togs den 25 december 1914, visar britter från London Rifle Brigade tillsammans med tyska soldater från 104:e och 106:e sachsiska regementet. Källa: IWM (Q 11745)

Julundret på västfronten

HISTORIA
Julen 1914 skedde något som är så otroligt att det kan vara svårt att tro att det verkligen hände: de stridande parterna på västfronten lade ner sina vapen och firade jul tillsammans. Detta julunder väckte uppmärksamhet i den tidens press.

Den 25 december 1914 skrev underkorpral Kenneth Macfarlane Gaunt ett brev i vilket han berättade att han ”nyss tillbringat den mest konstiga julen i mitt liv – i skyttegravarna.” Han fortsätter därefter med att berätta att deras ”fiender” (det vill säga tyskarna) ordnade ”ett inofficiellt vapenstillestånd” med dem, så parterna möttes på en plats mellan skyttegravarna och utbytte julhälsningar och gåvor. Gaunt avslutar stycket med följande mening: ”pratade och skrattade med dem ena dagen och dödade varandra den nästa!”

Detta brev, som finns i samlingarna på Imperial War Museums (IWM) hemsida, är bara en av många samtida redogörelser för vapenstilleståndet på västfronten julen 1914.

Denna händelse väckte uppmärksamhet i den samtida pressen, men har, som historikern Stanley Weintraub noterar i Stilla natt. När vapnen tystnade 1914, ofta avfärdats som oviktig i den officiella historieskrivningen. Den tidens makthavare blev inte desto mindre djupt indignerade över freden som soldaterna själva valde och tog initiativet till julen 1914.

Kriget och dess fronter

Första världskriget varade från 1914 till 1918. Bakgrundshistorien till detta krig är väldigt omfattande och går tillbaka till 1800-talet, så här följer endast en kortfattad sammanfattning av hur krigets schackbräde såg ut i Europa.

De stridande parterna var centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern samt Bulgarien och Turkiet) och ententemakterna (Serbien, Storbritannien, Frankrike och Ryssland). 1917 drogs sig dock Ryssland ur kriget till följd av revolutionen och senare under kriget anslöt sig även, bland annat, USA, Rumänien och Italien till ententemakterna.

Kriget utkämpades på två fronter: en i väst och en i öst. På östfronten utkämpades strider inte bara på Balkanhalvön och i övriga Östeuropa, utan även i Mellanöstern.

Västfronten var däremot mindre omfattande. Här stred Frankrike och Storbritannien mot Tyskland. Denna front gick ursprungligen genom Belgien och norra Frankrike och livet i västfrontens skyttegravar lämnade mycket att önska. Här levde soldaterna i gyttja tillsammans med löss och råttor och lik.

Början till julfreden

Weintraub noterar att i december 1914 hade flera av skyttegravarna översvämmats av det kalla regnet som föll. Han nämner även att trots den anti-tyska propagandan var Storbritanniens soldater, generellt sett, egentligen inte villiga att strida mot tyskarna. De var villiga att försvara sig mot dem, men det var också allt. Den tyska krigspropagandan var, enligt Weintraub, inte heller framgångsrik. I likhet med de brittiska soldaterna fokuserade de tyska på att försvara sig och att överleva.

Denna inställning i kombination med det hårda livet i skyttegravarna som alla stridande parter försökte uthärda fick följder som gjorde åtminstone en brittisk befälhavare nervös. Vad som hände var, som Weintraub nämner, en leva-och-låta-leva-princip som kom till uttryck från och med början av december, bland annat, genom att ingendera av de krigande parterna ”sköt när det var dags för skaffning”. Britterna och tyskarna kastade även tidningar till varandra.

Weintraub återger följande redogörelse av löjtnant Geoffrey Heinekey:

”Några tyskar kom fram och höll upp händerna och började bära tillbaka några av sina sårade, och därför gick vi själva genast upp ur våra skyttegravar och började hämta våra sårade, vi också. Sedan vinkade tyskarna till oss och vi var många som gick fram och talade med dem och de hjälpte oss att begrava våra döda. Detta pågick hela förmiddagen och jag talade med flera tyskar och jag måste säga att de verkade vara ypperliga karlar. … Det var outsägligt ironiskt. Där hade vi haft en fruktansvärd drabbning kvällen innan, och morgonen efter stod vi och rökte deras cigaretter och de rökte våra.”

Denna redogörelse hämtade Weintraub ur ett brev Heinekey skrev den 19 december 1914.

Då de flesta av tyskarna i skyttegravarna hade arbetat i Storbritannien före krigsutbrottet talade de tyska och de brittiska soldaterna engelska med varandra.

Weintraub noterar även att medan julen närmade sig gjorde meniga soldater i brittiska armén spontana eldupphör.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Fallet Kaspar Hauser

Fallet Kaspar Hauser

🟠 HISTORIA Kaspar Hauser har varit en gåta sedan han plötsligt dök upp på Nürnbergs gator med två mystiska brev i handen den 26 maj 1828. Ingen vet vilka hans föräldrar var. Man vet inte heller vem det var som höll honom inspärrad under hans första sexton år i livet. Han knivhöggs under mystiska omständigheter 14 december 1833 och avled tre dagar senare.

Läs även:

Sparlösastenen

Sparlösastenen

🟠 HISTORIA I Västergötland står en av Sveriges märkligaste runstenar: Sparlösastenen. Den står i en skyddande träbyggnad intill Sparlösa kyrka. Tillsammans med Rökstenen räknas den till Sveriges mest berömda runstenar.

Tre historiska svenska kyrkor

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Gudhem – historien om ett kloster

Gudhem – historien om ett kloster

🟠 HISTORIA Vi svänger av från vägen mellan Skara och Falköping. Vi har passerat utsiktsplatsen Trandansen vid Hornborgasjön och färdats genom ett mjukt böljande landskap. Nu ska vi besöka Gudhems klosterruin som ligger i anslutning till församlingskyrkan i Gudhem.

Erik den heliges krona

Erik den heliges krona

🟠 HISTORIA Erik den helige var kung av Sverige fram till sin död den 18 maj år 1160. Hans begravningskrona, som är i förgylld koppar, hittades bland hans övriga reliker. Vad som är speciellt med just denna krona är att den är Sverige äldsta kungakrona.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.