Jultallrikar på porslinstillverkaren Rörstrands museum. Foto: Rörstrand Infälld: Jultallrikar från Rörstrand formgivna av Gunnar Nylund, 1904–1997. Motiven hämtade han från Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Jultallrikar utkom också i mindre format. Foto: Privat

Jultallriken – En portion historia och tradition

JULEN
Juldekorationer finns numera i överflöd. Pyntandet inför julen startar redan före 1:a advent. En älskad prydnad som man stolt placerade på väggen var samlartallrikar med julmotiv. En ny tallrik packades upp ur ett vackert inslaget paket varje julafton och där fanns en längtan efter att få se motivet för det aktuella året.

Så står då stegen på plats. Kroken är fastskruvad i väggen och med högtidlig min placerar husfar den nya jultallriken på dess plats. Nu är dörröppningen till fullo inramad med jultallrikar från Rörstrand. Riktigt stiligt! Så vänder familjen sin uppmärksamhet mot en annan dörröppning som leder in till matsalen och samma procedur upprepas, men denna gång är det en jultallrik från Gustavsberg som skall hängas upp och inta sin plats bland de övriga. Det är inte lika många Gus­tavsbergstallrikar som de från Rörstrand. Det gör ingen­ting eftersom det kommer fler jular och med dem fler jultallrikar som året runt smyckar hemmen.

Denna jultallrik är tillverkad hos AB Elg & Elg, Porslinsmanufaktur i småländska Tingsryd, som då låg i Väckelsångs kommun. Företaget grundades redan 1965. På baksidan av tallriken står följande: ”Minnestallriken för kristna hem är avsedd att utges årligen i begränsad upplaga”. Foto: Privat

 

Under julens alla kalas går man sedan runt och in­spekterar de olika värdfamiljernas jultallrikar och ser hur många som finns och hur dessa är arrangerade. Det måste se snyggt och genomtänkt ut. Jultallrikarna är ju rena investeringen som skall stiga i värde.

Rörstrands fyrkantiga jultallrikar med rundade hörn verkar vara de mest uppskattade. Motiven på dessa är hämtade från Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Varje landskap presenteras i blått och vitt. Formgivaren var Gunnar Nylund och han gav verkligen liv åt varje landskap. Det är kanske därför de är så omtyckta. Man känner igen sig och även om man nu aldrig har besökt till exempel Gotland så finns ändå känslan av bekantskap där.

Jultallrikarna var en gång eftertraktade samlarobjekt. Så fort en ny jultallrik släpptes, om det så var mitt i som­marn, kom folket stormande för att få tag i sitt exemplar. Dessa sam­lartallrikars storhetstid var mellan 1960–1980-talen. Men det var inte enbart jultallrikar som det sam­lades på. Det fanns tallrikar med kungligheter, morsdagstallrikarna var älskade och så fanns det jubi­leumstallrikar av alla slag. De mest eftertraktade var dock jultallrikarna.

Jenny Nyström (1854–1946) är en av de kända konstnärer vars illustrationer har fått pryda jultallrikar. Jultallriken ovan är från Gustavsberg. Foto: Bertil Wreting/Nationalmuseum

 

Den första samlartallriken i värl­den var faktiskt just en jultallrik och den tillverkades i Danmark. Det var Harald Bing, en av ägarna till pors­linsfabriken Bing & Gröndahl, som i slutet av 1800-talet fick den strå­lande idén att börja tillverka vackra och dekorativa tallrikar som kunde hängas upp på väggen, enbart för prydnad. Han hade nämligen lagt märke till en ökad ef­terfrågan på juldekorationer.

Uppdraget att ta fram ett vintrigt motiv som skulle passa på en jultallrik gick till den svenske formgivaren Frans August Hallin. Han skred till verket och målade av Köpenhamns stadssiluett under en stjärnklar himmel med en förgrund som utgjordes av ett fönster med frost på nederdelen. Den gjordes i blått och vitt och fick nam­net ”Behind the frozen Window”. Den lanserades 1895 och Bing & Gröndahl tillverkade 400 exemplar. Dessa sålde raskt slut och blev starten på en ny jultradition.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ett möte med tjädern

Ett möte med tjädern

🟠 KULTUR Den skulle kunna kallas för gammelskogens fågelkung. Det är en mäktig upplevelse att få se en tjädertupp och höra dess spel. Vill man se tjädern så bör man söka sig till glesa bergrika tallskogar.

Julen – en nationell högtid

Julen – en nationell högtid

🟠 KRÖNIKA Julen firas av över två miljarder människor i stora delar av världen och är i det avseendet en internationell högtid. Men det är lika mycket en nationell högtid, alldeles unik för varje land och folk. Så även för Sverige och svenskarna. Redan vid en jämförelse med Finland, som allmänt anses vara det land vars julfirande i störst utsträckning påminner om Sveriges, framträder skillnader. I årets julkrönika berättar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand om vad det är som gör en svensk jul så svensk.

Läs även:

Det kristna dopet

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Moderna Museet visar tysk expressionism

Moderna Museet visar tysk expressionism

🟠 KULTUR Utställningen har undertiteln ”Konstnärsgruppen Brücke och modernismens början”. Med ”expressionism” i konsthistoriska sammanhang brukar man mena konst som inte eftersträvar exakt verklighetsavbildning, utan som tillåter subjektiva inslag ur konstnärens fantasi.

Tid för botgöring

Tid för botgöring

🟠 KULTUR Den femte mars infaller askonsdagen det här året. Det är denna dag som den kristna fastan verkligen inleds. Inom kristendomen är fastetiden även en tid för botgörelse.

Mystikens kyrka

Mystikens kyrka

🟠 KULTUR Intresset för kristendomen ökar i Sverige, men det är inte bara Svenska kyrkan som lockar. Den romersk-katolska kyrkan, som är som en traditionell motpol till den politiskt korrekta Svenska kyrkan, har blomstrat i Sverige under de senaste tio åren. Till följd av denna utveckling är det värt att titta närmare på den mest missförstådda delen av katolicismen: mystiken.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.