Foto: Privat

Julen – en nationell högtid

KRÖNIKA
Julen firas av över två miljarder människor i stora delar av världen och är i det avseendet en internationell högtid. Men det är lika mycket en nationell högtid, alldeles unik för varje land och folk. Så även för Sverige och svenskarna. Redan vid en jämförelse med Finland, som allmänt anses vara det land vars julfirande i störst utsträckning påminner om Sveriges, framträder skillnader. I årets julkrönika berättar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand om vad det är som gör en svensk jul så svensk.

Så var den äntligen här igen: julen. Ända sedan barns­ben har det varit den hög­tid jag värderat allra högst. Det är jag nog inte ensam om. Julen med dess dofter, smaker, färger, ljus, musik och tra­ditioner, skapar en alldeles särskild mystik som inte enkelt låter sig be­skrivas i ord. De många intryck julen skänker oss som barn, får vi återupp­leva även i vuxen ålder.

Vi får ofta höra att julen inte alls är svensk. Det är en internationell högtid. De som annars aldrig bryr sig om kristendomen – kanske rentav föraktar den, och som förmodligen inte sätter sin fot i kyrkan på hela året – tycker nu att det är viktigt att påminna om att julen firas till minne av Jesu födelse, och han var ju fak­tiskt inte svensk.

Men finns det verkligen inget som är svenskt i vårt julfirande? Nej, inte det heller. För några år sedan lanse­rade Åhléns en julkampanj med bud­skapet ”En riktigt svensk jul har tysk gran, holländskt saffransbröd och turkisk tomte”. De är långt ifrån en­samma om att påstå sådant: varje år tävlar organisationer och opinions­bildare i att demontera det svenska julfirandet till beståndsdelar som var och en förkunnas vara fullständigt osvensk. Jag tänker i denna artikel inte ägna särskilt mycket utrymme åt att bemöta det eftersom jag ser det som trams. Låt mig ge ett exem­pel. Julgranen kom från Tyskland till Sverige för 300 år sedan men är fortfarande tysk. Mohammed kom från Afghanistan till Sverige för 3 år sedan och är redan svensk.

Ingen, särskilt inte nationalister eller konservativa, har några som helst problem med att julen är en högtid som firas av miljarder män­niskor över stora delar av världen. Vi har heller inga som helst problem med att en del jultraditioner i Sverige har ursprung, och förekommer, i andra länder. Den som med utgångs­punkt i detta påstår att julen inte är svensk, visar dock en avgrundsdjup ignorans inför att julen, överallt där den firas, också är en nationell hög­tid. För den svensk som aldrig nå­gonsin firat jul i ett annat land kan det nog vara svårt att föreställa sig. För den svensk som gör det, kommer omedelbart skillnaderna att upp­träda. Svensken kommer visserligen notera och uppskatta det som är ge­mensamt, men också ofrånkomligen tänka på det som saknas.

Jag talar av egen erfarenhet. Min fru är finlandssvensk. Vissa år firar vi jul i Sverige, andra år i Finland. Allmänt anses de två ländernas jul­firanden vara mycket lika varandra. Det är inte konstigt eftersom vi var samma land i 700 år och de kultu­rella banden mellan länderna har varit synnerligen starka även sedan dess. ”Nu tändas tusen juleljus” och många andra rikssvenska julsånger sjungs även i Svenskfinland, Lucia firas som i Sverige.

Men det finns mycket som hör ett rikssvenskt julfirande till, som upp­fattas som udda eller otänkbart av både svenskspråkiga och finsksprå­kiga i vårt östra grannland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Gustav Kasselstrand Partiledare Alternativ för Sverige

Relaterat

Myndigheter borde prioritera att bekämpa svenskfientligheten

Myndigheter borde prioritera att bekämpa svenskfientligheten

🟠 KRÖNIKA År 2016 beslutades om en nationell plan mot rasism. Man har tagit fram åtgärdsprogram mot så kallad afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi samt rasism mot samer. Myndigheten Forum för levande historia ansvarar för samordning och uppföljning av arbetet med denna plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, och lämnar årligen en samlad rapport till regeringen.

Läs även:

Därför hade inte styckmordsskandalen kunnat inträffa idag

Därför hade inte styckmordsskandalen kunnat inträffa idag

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO Liksom så många andra har jag sett den fyra delar långa SVT-producerade dokumentärserien Det svenska styckmordet, av Dan Josefsson och Johannes Hallbom. Precis som i dokumentärserien om det uppmärksammade mordet på den värmländske lille pojken Kevin 1998, där två barn anklagades för mordet och förhördes under märkliga och stundvis tortyrliknande former, har Josefsson gått rakt på kärnan i rötan i det svenska rättssystemet. Allt det vi trodde att vi visste om styckmordet, och om bevisen mot de personer som kallades allmänläkaren och obducenten, visar sig vara lögner och fria fantasier.

Myndigheter borde prioritera att bekämpa svenskfientligheten

Myndigheter borde prioritera att bekämpa svenskfientligheten

🟠 KRÖNIKA År 2016 beslutades om en nationell plan mot rasism. Man har tagit fram åtgärdsprogram mot så kallad afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi samt rasism mot samer. Myndigheten Forum för levande historia ansvarar för samordning och uppföljning av arbetet med denna plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, och lämnar årligen en samlad rapport till regeringen.

Två steg framåt och ett tillbaka?

Två steg framåt och ett tillbaka?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det gångna året har bjudit på en hel del omvälvande händelser, inte minst mot slutet. Framgångar och motgångar, men vad som kanske är viktigast: allt fler anser att måttet är rågat och dessa kan etablissemanget aldrig vinna tillbaka.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Den eldrökta

🟠 KULTUR Magnus Stenlund höll den 28 november boksläpp, arrangerat av Frihetsnytt, för den historiska äventyrsberättelsen Den eldrökta. ”Förhistorisk” kanske är en exaktare beskrivning. Berättelsen är givetvis fiktiv men väl förankrad i vad vi kan veta om vår förhistoria, i synnerhet för oss med rötter vid Mälaren och Uppland.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.