Stefan Torssell
Stefan Torssell

Journalisterna styr valdebatten

Valdebatten är ett sömnpiller. Eftervalsdebatten kan däremot bli en rysare. Anledningen är att Sveriges politiskt korrekta journalister inte klarar av sitt uppdrag. De är en homogen grupp i en tydligt avgränsad socioekonomisk struktur, avskild från svenska folket, såväl geografiskt, socialt som åsiktsmässigt och är mest intresserade av sitt. De har lågt renommé bland befolkningen och klantar alltid till det.

I 2002 års val styrde media vilka frågor som skulle diskuteras. Efter valet blev det regeringskris. Peter Eriksson i Miljöpartiet (MP) förklarade då att de sagt samma sak under hela valrörelsen, men journalisterna hade inte varit intresserade. Ett nyval var nära. På den tiden gullade journalisterna endast med Vänstern. Numera tillhör MP också favoriterna.

Efter valet 2006 förde journalisterna en kampanj mot regeringsbildningen. Ministrar som kanske skulle ha kunnat förändra det djupt korrumperade och nepotistiska Sveriges Radio motades bort. Den färglösa Lena Adelsohn Liljeroth blev kulturminister. Tyvärr kunde de inte få en kulturmarxist som minister i en borgerlig regering. Liljeroth fick duga. Hon var ofarlig.

I 2010 års val skötte journalisterna hela valrörelsen åt riksdagspartierna genom en långdragen smutskampanj mot SD.

I årets valdebatt har PK-journalister gått över till att examinera partiledarna. När Mats Knutsson & Anna Hedenmo höll läxförhör i SVT med Jimmie Åkesson använde de sig av ett facit de hade fått från Moderaterna. Förvirrande och trist.

Jag skulle vilja ha en möjlighet att rösta bort journalisterna så att man fick lyssna till spännande debatter. De debatterna kommer nog efter valet. Verkligheten tränger sig på.

Urbaniseringen i Sverige är högst i Europa. Sverige tar dessutom emot omkring 2 500 ”flyktingar” i veckan. Asylinvandringen med alla grupper som är kopplade till denna invandring är också högst i Europa.

På Facebook är alla måna om att visa att de inte är rasister. Den ena är präktigare än den andra. Så kommer barnen hem från skolan och berättar. Föräldrarna går till banken och tar ett lån och flyttar till ett ”lugnare” område.

Sverige ligger nu sexa i världen för hushållens skuldbelåning enligt tidningen Dagens Industri. Den sammanlagda skulden (staten, kommunerna, hushållen) enligt Riksgäldskontoret och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ligger på cirka 5 000 miljarder kronor, om man räknar samman dessa tre källor. Situationen är värre än i Grekland före kollapsen.

Bostäderna är slut. Priserna stiger. Ungdomar från landsbygden måste tacka nej till utbildningar i städerna därför att de inte kan få någonstans att bo. Stadsungarna bor kvar hemma och kan utbilda sig, men inte leva ett vuxet liv.

Vi måste bygga ett nytt Norrköping varje år för att hålla något så när jämn takt med inflyttningstrycket, men det blir för lånade pengar. ”Flyktingarna” kan inte betala hyrorna, så byggbolagen bygger för de svenskar som kan få lån. Pengarna styr och bostäderna byggs i ”svenska” segregerade områden. 75 procent av nybyggnationen i dag är småhus eller bostadsrätter.

Upphör invandringen så minskar efterfrågan på bostäder och därmed banklånen. Hela tillväxten sedan år 2000 beror på lånade pengar. Invandringen i sig själv skapar inget välstånd, men den ser till att människor lånar pengar till bostäder. De pengarna skapar efterfrågan i den svenska ekonomin när de är i omlopp. Upphör invandringen hamnar Sverige i en ekonomisk recession. Fortsätter invandringen så växer landets låneskuld ännu mer tills systemet kraschar. I journalisternas frågeformulär finns inte denna verklighet.

Räkna med stora överraskningar efter valet när dessa problem måste hanteras. Uteslut inte nyval inom två år.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Missväxt och nöd under lilla istiden

Missväxt och nöd under lilla istiden

🟠 DEBATT. Trots ovanlig sommarvärme på sina håll blir det generellt lång­- samt kal­lare. I en utförlig sammanställning i Nya Tider v.26/2022 framkom att trenden är -0,02 grader på sju år, från 2014 till 2021. Skördar runt om i världen har förstörts av tidigare snöfall på hösten och sen frost på våren. Samtidigt verkar EU ha förklarat krig mot sin matproduktion, där lantbruk ska läggas ned av olika orsaker eller övergå till att producera biobränslen. Det kan då vara på sin plats att påminna att mat är inget man alltid kan ta för givet.

Läs även:

Missväxt och nöd under lilla istiden

Missväxt och nöd under lilla istiden

🟠 DEBATT. Trots ovanlig sommarvärme på sina håll blir det generellt lång­- samt kal­lare. I en utförlig sammanställning i Nya Tider v.26/2022 framkom att trenden är -0,02 grader på sju år, från 2014 till 2021. Skördar runt om i världen har förstörts av tidigare snöfall på hösten och sen frost på våren. Samtidigt verkar EU ha förklarat krig mot sin matproduktion, där lantbruk ska läggas ned av olika orsaker eller övergå till att producera biobränslen. Det kan då vara på sin plats att påminna att mat är inget man alltid kan ta för givet.

40-talisternas dödsdrift

40-talisternas dödsdrift

🟠 KRÖNIKA 40-talisterna vill skaffa Sverige beskydd genom att få oss införda i Nato. Det är i alla fall vad de säger att de vill. Men 40-talisterna är offer för en patologi: De tror att Sverige kan räddas bara om vi ger monstret mat. Det där är en dödsdrift, inget annat.

Nyhetsdygnet

Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk

🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.

Svensk spionhistoria

🟠 Bokrecension. En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Strange World – kan det blir mer PK?

🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.

Så blir världen när bensinbilarna har fasats ut

🟠 EU-parlamentet fattade den 14 februari det slutgiltiga beslutet att efter år 2035 får nybilsförsäljning bara bestå av elbilar. Politiker låter ofta påskina att det ”bara” är att byta ut sin gamla bil mot en elbil. Nya Tider har dock visat att det inte finns nog med metaller på hela planeten för en total elektrifiering – vilket politikerna mycket väl vet. I denna artikel går vi igenom hur det är tänkt att samhället i framtiden ska se ut, med 15-minutersstaden, avfolkad landsbygd och andra radikala förändringar som globalister förordat under lång tid.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.