Trycket mot IT-jättarna ökar både i USA och i Europa. Foto: Unsplash

IT-jättar dömda på båda sidor av Atlanten

UTRIKES
Meta är inte den enda IT-jätten som riskerar att delas upp i flera bolag enligt USA:s antitrustlagar. Rättegången mot Mark Zuckerbergs företagsgrupp fortsätter och nu står också Alphabet och dess dotterbolag Google framför skranket i USA. Google, som förra sommaren befanns skyldigt till att ha missbrukat sin dominerande ställning inom sökning och annonsering på nätet, ställs nu inför en andra rättegång för att fastställa möjliga lösningar för att få ett slut på den monopolsituation som företaget anklagas för. Även EU bötfäller IT-jättarna, nu är det Apple och Meta som står på tur.

Sommaren 2024 ställdes Google, anklagat för att ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för onlinesökning och digital annonsering, inför den federala domaren Amit Mehta i Washington i en rättegång som initierats av det amerikanska justitiedepartementet (DoJ) och en koalition av 38 delstatsåklagare. De beskyllde Google för att monopolisera marknaden genom exklusivitetsavtal, inklusive att betala miljarder dollar till tillverkare som Apple och Samsung för att deras sökmotor skulle installeras som standardval på majoriteten av de mobiler och surfplattor som de tillverkar.

Efter månader av förhandlingar avgjorde domaren Amit Mehta att Google hade behållit sitt monopol på sökmotorer och sökrelaterade annonser, i strid med avsnitt 2 i Sherman Act.

Några månader senare begärde den amerikanska regeringen att IT-jätten skulle göra sig av med sin webbläsare Chrome. Google kallade kravet för ”radikal interventionism”. Justitiedepartementet kräver att Alphabet ska göra en spin-off av sitt dotterbolags verksamhet, och förbjuder det också att underteckna avtal med tillverkare för att använda Googles sökmotor som standard på mobila enheter.

Myndigheterna vill också hindra Google från att dra nytta av sitt mobila operativsystem Android för att marknadsföra sina andra produkter och kräver till och med att IT-jätten säljer Android om de inte går i denna riktning.

Häromveckan utdelades ytterligare ett dråpslag mot företaget. Den federala domaren Leonie Brinkema fann att Google i praktiken monopoliserat den digitala annonsmarknaden, precis som man gjorde med sökningar, det vill säga genom en rad konkurrensbegränsande åtgärder. Alphabet har påtvingat sina egna verktyg på publicister och annonsörer och har gjort alla alternativ nästan omöjliga.

Beslutet i den federala domstolen i Virginia rörde inte bara företagets tidigare praxis utan banade väg för potentiellt historiska åtgärder, såsom tvångsförsäljning av strategiska tillgångar (Google Ad Manager, AdX) eller krav på att göra en striktare åtskillnad mellan koncernens olika reklamaktiviteter.

”Kärandena har bevisat att Google medvetet vidtog en rad konkurrensbegränsande åtgärder för att uppnå och upprätthålla monopol på annonsservrar och på marknaderna för annonsbörser på Internet”, står det i den 115-sidiga domen som meddelades den 17 april.

”I mer än ett decennium har Google kopplat samman sina annonspubliceringsservrar och annonsbörser genom avtalsklausuler och teknisk integration, vilket har gjort det möjligt för företaget att etablera och skydda sin monopolistiska ställning på dessa två marknader”, tillade domaren.

Det amerikanska justitiedepartementets förslag

Google har orsakat ”betydande skada” för sina kunder och hindrat sina rivaler från att konkurrera med företaget, enligt domaren, som gav parterna en vecka på sig att fastställa en tidsplan för åtgärder för att åtgärda situationen.

Måndagen den 21 april inleddes en rättegång om detta. Det handlar inte längre om Google är skyldigt eller inte, utan om de sanktioner och rättsmedel som kommer att tillämpas för att återställa rättvis konkurrens. Den federala domaren Amit Mehta leder utfrågningen i Washington och förväntas analysera förslagen från DoJ och de 38 delstatsåklagarna.

Det talas om att avsluta de exklusivitetsavtal som Google har tecknat med tillverkare som Apple eller Samsung eller att dela data och sökresultat med konkurrenter. Trots att frågan om att bryta upp företaget har diskuterats i månader, sägs det att president Donald Trump och hans administration är emot idén, i tron att detta skulle missgynna USA på den internationella arenan.

Rättegången förväntas pågå i tre veckor och äger rum i samma domstol där Meta för närvarande står inför rätta anklagad för påstådda konkurrensbegränsande metoder på sociala medier i samband med förvärvet av Instagram och WhatsApp.

Meta framför samma skrank

Det är oklart om Trump har samma åsikt gällande en splittring av Meta, han och Mark Zuckerberg har ett komplicerat förhållande.

Metas rättegång inleddes måndagen den 14 april i Washington. Man anklagar den sociala mediejätten för att ha förvärvat Instagram och WhatsApp för att kväva konkurrensen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Meta sparkar 11 000 anställda

Meta sparkar 11 000 anställda

🟠 UTRIKES Facebooks ägare Meta, som även äger WhatsApp, Instagram och Oculus VR meddelar att man sparkar 11 000 av sina 87 000 anställda. Fallande intäkter och misslyckade satsningar ligger bakom beslutet, enligt Facebooks grundare och Metas VD Mark Zuckerberg.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.