Fiender? Muslimerna och många andra grupper är lika mycket offer för globalismen som vi svenskar är, menar debattören. Foto: Nya Tider

Hur kan kriget vinnas?

KRÖNIKA
Vilket krig? Mot Hamas, Putin eller Israel? Det är knappast våra krig. Vilket är det pågående och accelererande största hotet mot vår frihet och vårt oberoende? I det kriget utgör korrupt media, myndigheter och politiker verktygen. Hjärnorna och finansiärerna är globalisterna, eller med andra ord våra västliga oligarker. Deras mål är total kontroll och dominans. Det är vårt krig.

Vad gör vi då för att slå tillbaka? Vi informerar (”desinformerar”, enligt dem) om vaccinationsövergrepp, kli­matbluff, folkutbyteskonsekvenser, islamisering, kriminalisering, krym­pande yttrandefrihet, sexualisering av barn med mera. Det är en sund och berättigad reaktion. Frågan vi ska ställa oss är: Kan informationen ensam vinna striden mot globalis­terna? Jag menar att detta inte bara är tveksamt utan dessvärre mycket osannolikt. Åtminstone inte utan al­lierade.

Låt mig göra en historisk jämfö­relse. Churchill och hela England avskydde kommunism, Sovjet och Stalin. Man hoppades att Hitler och Stalin skulle bekämpa varandra. Det gick inte riktigt som man tänkt sig, men från midsommar 1941 blev Sta­lin fiendens fiende och Europas då starkaste krigsmakt tvingades föra strid på flera fronter. Att de allierade till slut vann hindrade sedan inte Churchill från att försöka få ame­rikanerna att atombomba de forna ”Brothers in arms”.

Åter till nutid. Vilka är förlorarna i det globalistiska slavsamhället? Är det bara frihetsälskande nationalis­ter (de som stämplas som högerex­tremister)? Vad tjänar exempelvis muslimerna på digital statskontrolle­rad valuta, digitala ID- och hälsopass, kameror med ansiktsigenkänning och sociala koldioxidknutna kredit­system? Tveksamt också om de kan lockas av halalcertifierad insektsmat eller syntetiskt kött, även om detta av naturliga skäl inte omnämns i Kora­nen. Kan det vara så att de som vi äg­nar så mycket energi åt att bekämpa och uttrycka vår avsky mot kan ha ett gemensamt intresse med oss? Verkar det vämjeligt? Vill vi verkli­gen smutsa ned oss med ett sådant samarbete? Betänk då alliansparal­lellen från 1940-talet.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Läs även:

Europa leds av förrädare – rädda förrädare

Europa leds av förrädare – rädda förrädare

🟠 DEBATT När vi nu betraktar de förhandlingar som inletts mellan amerikaner och ryssar om en möjlig fred i Ukraina, så kan det vara svårt att förstå varför man just i Europa, inte minst i Ukraina, är så upprörda över vad som sker. Rent objektivt är alternativet till fred att Ryssland fortsätter att avancera och ödelägga ukrainsk infrastruktur, troligen i snabbare tempo, men ändå inte utan att många tusen liv ytterligare spills, varav de flesta är ukrainska. Civilekonomen och författaren Magnus Stenlund analyserar situationen.

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Ett folkrättsbrott att gå vilse i

🟠 BOKRECENSION Gunnar Sandelin är journalist med bakgrund på Sveriges televisions nyhetsprogram Rapport och Aktuellt. Han har på nära håll fått se hur allmänheten duperats, en påtvingad politisk korrekthet som till slut gjorde att han inte ville arbeta kvar. Nu är han aktuell med boken Den stora omvandlingen, där han tar ett brett grepp över Sveriges utveckling till mångkulturellt u-land och möjliga framtidsutsikter. Det syns att han kan det journalistiska hantverket: historiska dokument blandas med myndigheternas statistik och intervjuer från de som var med.

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Riddarna i Ålleberg

🟠 HISTORIA Många har hört talas om Artursagan, hur den store Kung Artur ska vakna för att försvara England i en tid av stor kris. Men det finns en liknande sägen här i Sverige. Om gyllene riddare som sover i väntan på att de ska försvara riket när nöden är som störst. Dessa ska vi nu stifta bekantskap med.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.