Kan det bli fred efter kriget i Ukraina? Eftersom både Väst och Ryssland tycks se kriget i Ukraina som ett ”mindre ont” än om man låter fienden få som den vill, är en snar lösning – som Trump säger sig vilja se – svår att se i dagsläget. Stillbild: Christian Mang/Reuters

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Vad kan Ryssland tänkas vilja ha i utbyte mot att tillåta Ukraina 30 dagars paus, som ger försvararna kritisk tid att återhämta sig och bättra på de defensiva positionerna? Vad vill EU uppnå med den gigantis­ka vapensatsningen ReArm Europe för upplånade miljarder? Och finns det ens några sällsynta jordartsme­taller att utvinna i Ukraina? Dessa frågor stöts och blöts i olika artiklar i detta nummer. Men man måste ock­så komma ihåg att konflikten mellan Väst och Ryssland är långt större än Ukraina.

Efter den farsartade presskonfe­rensen i Vita huset den 28 februari, där Volodymyr Zelenskyj ifrågasatte vems sida Donald Trump egentligen står på, har både politiker och me­dier i Väst anklagat Trump för att förråda Ukraina. Efter att själv ha sett konferensen, inte bara de valda delar som västmedia vill visa, kan jag konstatera att Donald Trump är den ende som faktiskt försöker lösa en mycket farlig situation, medan både EU och Ryssland är beredda att trycka på den ödesdigra knappen. Åtminstone är det vad de visar utåt.

Både EU och Ryssland ser nämli­gen kriget i Ukraina som början på något mycket större. Sveriges stats­minister Ulf Kristersson uttryckte det tydligt den 28 februari, då han på X skrev att Ukraina ”inte bara kämpar för sin frihet utan för hela Europas”.

Denna konflikt började inte med Ukraina och den kommer tyvärr med all sannolikhet inte att sluta där. Det är därför situationen är så låst.

Vladimir Putin har uttryckligen sagt, i flera års tid nu, att själva syftet med kriget är att stoppa Nato från att komma närmare Ryssland/Moskva. Man vill att Ukraina ska vara neu­tralt och man vill ”demilitarisera” det. Resonemanget går ut på att Ryss­land hellre tar ett begränsat krig nu, än väntar och får ett mycket jobbi­gare krig på halsen senare.

EU-ledarnas resonemang – in­för Västs opinion – är spegelbilden av detta: Om man låter Ryssland ta Ukraina, så kommer inte Putin att stanna där, utan kommer att inva­dera Baltikum, Polen, Finland och så vidare härnäst.

Tysklands tillträdande förbunds­kansler, Friedrich Merz, sammanfat­tade det ganska träffande i sitt tal på World Economic Forum i januari, då han hävdade att kriget i Ukraina står mellan Ryssland och EU-ländernas ”livsstil”, och att det enda som gäller är att ”Putin besegras”.

Jag förstår Zelenskyjs ståndpunkt. Han presenterade den tydligt och en­kelt i Vita huset senast: Det är Ryss­land som kom till vårt territorium, därför är det Ryssland som ska dra sig tillbaka och betala reparationer för all skada kriget orsakat. Och det är i sak helt korrekt, men det finns ett större sammanhang att ta hänsyn till också.

Det är svårt att se någon realistisk fredslösning som skulle göra Zelen­skyj nöjd. Ukraina hade kunnat ha en fred 2022, om de släppte Donetsk och Lugansk, gick med på att bli neu­trala, acceptera begränsningar på sin försvarsmakt, samt slutade diskrimi­nera rysktalande i landet. Nu är det svårt att motivera alla offer – hund­ratusentals stupade – när utgången blir ännu mer förlorat territorium.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Läs även:

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Dags att återinföra dödsstraffet?

Dags att återinföra dödsstraffet?

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO I denna debattartikel resonerar journalisten Bitte Assarmo kring dödsstraff. Ett ämne som känns mer aktuellt är någonsin. Det är över hundra år sedan Sverige avskaffade dödsstraffet och utländska brottslingar kan till och med undvika utvisning om de påstår att de riskerar dödsstraff i sitt hemland. Men behöver det vara så?

Vi är under attack – på alla fronter

Vi är under attack – på alla fronter

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET Ungernrevolten 1956, Gula västarna 2018 och global äggkris 2025 är alla händelser som hör ihop på ett både obehagligt men också inspirerande sätt. Vid en första anblick låter det minst sagt långsökt – vad har dessa gemensamt? – men jag försöker i denna okonventionella text indirekt visa att det tyvärr inte är det. När vi lyfter blicken – från vår ofta stressiga vardag, politikens splittrande drama och systemmedias konstanta försök att skrämma och distrahera oss – syns ett monster i bakgrunden så hemskt att de flesta väljer att blunda eller aldrig ens våga titta upp i första taget.

Total förvirring i USA:s kongress om Bidens budget

Total förvirring i USA:s kongress om Bidens budget

🟠 Opinionstext: Åsikter som uttrycks här står skribenten själv för Bidens budget måste förlängas eftersom det inte föreligger en ny från Trumps sida. Trump är märkligt nog mycket angelägen om att en sådan förlängning av Bidens budget skall komma till stånd. Demokraterna – Bidens parti – i kongressen har lika oväntat sagt att de tänker rösta nej. Röstar nej gör också en ledamot som hör till de mest bemärkta i det republikanska lägret, libertarianen Thomas Massie. Trump är mycket upprörd över det. Varför denna röra? Ja, det troligaste svaret är: Israel.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.