Kan det bli fred efter kriget i Ukraina? Eftersom både Väst och Ryssland tycks se kriget i Ukraina som ett ”mindre ont” än om man låter fienden få som den vill, är en snar lösning – som Trump säger sig vilja se – svår att se i dagsläget. Stillbild: Christian Mang/Reuters

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Vad kan Ryssland tänkas vilja ha i utbyte mot att tillåta Ukraina 30 dagars paus, som ger försvararna kritisk tid att återhämta sig och bättra på de defensiva positionerna? Vad vill EU uppnå med den gigantis­ka vapensatsningen ReArm Europe för upplånade miljarder? Och finns det ens några sällsynta jordartsme­taller att utvinna i Ukraina? Dessa frågor stöts och blöts i olika artiklar i detta nummer. Men man måste ock­så komma ihåg att konflikten mellan Väst och Ryssland är långt större än Ukraina.

Efter den farsartade presskonfe­rensen i Vita huset den 28 februari, där Volodymyr Zelenskyj ifrågasatte vems sida Donald Trump egentligen står på, har både politiker och me­dier i Väst anklagat Trump för att förråda Ukraina. Efter att själv ha sett konferensen, inte bara de valda delar som västmedia vill visa, kan jag konstatera att Donald Trump är den ende som faktiskt försöker lösa en mycket farlig situation, medan både EU och Ryssland är beredda att trycka på den ödesdigra knappen. Åtminstone är det vad de visar utåt.

Både EU och Ryssland ser nämli­gen kriget i Ukraina som början på något mycket större. Sveriges stats­minister Ulf Kristersson uttryckte det tydligt den 28 februari, då han på X skrev att Ukraina ”inte bara kämpar för sin frihet utan för hela Europas”.

Denna konflikt började inte med Ukraina och den kommer tyvärr med all sannolikhet inte att sluta där. Det är därför situationen är så låst.

Vladimir Putin har uttryckligen sagt, i flera års tid nu, att själva syftet med kriget är att stoppa Nato från att komma närmare Ryssland/Moskva. Man vill att Ukraina ska vara neu­tralt och man vill ”demilitarisera” det. Resonemanget går ut på att Ryss­land hellre tar ett begränsat krig nu, än väntar och får ett mycket jobbi­gare krig på halsen senare.

EU-ledarnas resonemang – in­för Västs opinion – är spegelbilden av detta: Om man låter Ryssland ta Ukraina, så kommer inte Putin att stanna där, utan kommer att inva­dera Baltikum, Polen, Finland och så vidare härnäst.

Tysklands tillträdande förbunds­kansler, Friedrich Merz, sammanfat­tade det ganska träffande i sitt tal på World Economic Forum i januari, då han hävdade att kriget i Ukraina står mellan Ryssland och EU-ländernas ”livsstil”, och att det enda som gäller är att ”Putin besegras”.

Jag förstår Zelenskyjs ståndpunkt. Han presenterade den tydligt och en­kelt i Vita huset senast: Det är Ryss­land som kom till vårt territorium, därför är det Ryssland som ska dra sig tillbaka och betala reparationer för all skada kriget orsakat. Och det är i sak helt korrekt, men det finns ett större sammanhang att ta hänsyn till också.

Det är svårt att se någon realistisk fredslösning som skulle göra Zelen­skyj nöjd. Ukraina hade kunnat ha en fred 2022, om de släppte Donetsk och Lugansk, gick med på att bli neu­trala, acceptera begränsningar på sin försvarsmakt, samt slutade diskrimi­nera rysktalande i landet. Nu är det svårt att motivera alla offer – hund­ratusentals stupade – när utgången blir ännu mer förlorat territorium.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Vasallstaterna har talat!

Vasallstaterna har talat!

🟠 KRÖNIKA Den 19 mars publicerade Sveriges regering på sin hemsida ett fördömande av att Iran inte tillät fraktfartyg från fientligt inställda länder att passera Hormuzsundet. Uttalandet gjordes gemensamt med Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Japan, Kanada, Sydkorea, Nya Zeeland, Danmark, Lettland, Slovenien, Estland, Norge, Finland, Tjeckien, Rumänien, Bahrain och Litauen.

Europas sjuke man

Europas sjuke man

🟠 LEDARE På 1830-talet liknade den ryske tsaren Nikolaj det osmanska riket vid ”en sjuk man – en väldigt sjuk man”. Anledningen var det turkiskdominerade imperiets långvariga ekonomiska, sociala och politiska förfall. Men i denna sjukdom växte också något friskt fram – ett stort antal olika folk förklarade sig självständiga och grundade sina egna länder, särskilt från 1870-talet fram till att det osmanska riket slutligen kollapsade i samband med första världskriget.

Läs även:

Helgens nyheter som inte får plats i SVT

Helgens nyheter som inte får plats i SVT

🟠 KRÖNIKA Under den 8 och 9 maj ägde några intressanta händelser i den europeiska politiska sfären rum. Förbundskanslern Friedrich Merz, CDU, besökte Moderaterna, den nye regeringschefen i Ungern uppmanade den ungerske presidenten att avgå och i Moskva ägde den sedvanliga militära paraden rum.

Vad är sant? Vad kan man tro på?

Vad är sant? Vad kan man tro på?

🟠 OPINION: TOMMY ULMNÄS I den infekterade tid vi lever i gör författaren och tidigare kommunjuristen Tommy Ulmnäs här ett försök med att få in en djupare syn på tillvaron. Vi behöver mer än någonsin tänka i helt andra banor än tidigare om vi vill lösa några problem, anser han. Han menar att det nu är dags att lyfta fram behovet av intellektualitet i debatterna. Den ankdamm som länge präglat vårt parlament måste bort och in med klokhet och sunt förnuft.

EU ser ett problem i att folk utbyter tankar – även privat

EU ser ett problem i att folk utbyter tankar – även privat

🟠 KRÖNIKA Europeiska unionen försöker rättfärdiga sin satsning på mer övervakning (Chat Control) och censur (DSA) via kontrollerade organisationer och medier. AI Forensics, en Soros-finansierad uppdragstagare åt EU-kommissionen, hävdar att Telegram är ett problem eftersom människor kan diskutera innehåll från andra sociala medier i privata Telegram-grupper.

Om medias debattklimat – exemplet Corren

Om medias debattklimat – exemplet Corren

🟠 OPINION: HARRIET LARSSON Det skall vara högt i tak för debatten, förkunnar både Östgöta Correspondentens chefredaktör Christer Kustvik och dess politiske redaktör Edvard Hollertz. Det vill säga i teorin, i praktiken kan demokrati med yttrandefrihet enkelt sammanfattas med tig eller tyck som vi. Debattartikeln nedan skickade undertecknad in till Corren, men precis som under de senaste åren så hamnade den i papperskorgen, som numera är välfylld av mina debattartiklar/insändare.

Massmedia missar det viktigaste om L

Massmedia missar det viktigaste om L

🟠 OPINION: MEDBORGARPERSPEKTIV.SE Mediernas bevakning av Liberalernas Sverigelöfte blev ett skolexempel på ensidig rapportering. I stället för att analysera det historiska skiftet – ett samlat Tidö-block och en chans för L att överleva – hamnade fokus initialt nästan uteslutande på avhopp, sorg och interna konflikter inom L.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Flykten från dödsskuggans dal

🟠 BOKRECENSION Cregg Lunds bok om sin karriär som framgångsrik programvaruutvecklare släpptes 2024, året innan Epsteinfilerna blev offentliga. I boken berättar Lund om hur hans begåvning tog honom från amerikansk landsbygd till den sociala gräddan av Silicon Valley. Där mötte han något uråldrigt och mordiskt med globala tentakler – som genom en fruktansvärd ritual ville inviga honom till ett liv i dess tjänst.

Dalarna – vad Kent Ekeroth och andra bör veta om denna del av konungariket Sverige

🟠 KULTURKRÖNIKA Inget svenskt landskap har så djupa historiska och kulturella traditioner som Dalarna. Mitt gamla Kopparbergs län (W-län) genomgår rasande förändringar för att anpassa nuvarande Dalarnas län till den nya kreativa destruktionen. När Kent Ekeroth, SD, utnämndes till oppositionsråd i Region Dalarna reagerade lokala vänstermedia, därefter blev det tyst. Man insåg nämligen att såväl Ekeroth som hans familj helt saknade koppling till Dalarna och därmed även kunskaper om detta historiska och för Sverige så viktiga landskap.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

🟠 HISTORIA Adolf Erik Nordenskiöld var den förste i historien som lyckades genomföra en sjöfärd runt kontinenterna Asien och Europa. Vegaexpeditionen kartlade norra Asiens kust, gjorde meteorologiska observationer och förde hem viktigt material till Naturhistoriska riksmuseet. Nordenskiöld hyllades som en nationalhjälte när han återvände till Stockholm i april 1880.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.