Ramona Fransson. Foto: Privat
Ramona Fransson. Foto: Privat

Hovrätten dömer Ramona Fransson att betala skadestånd till Näthatsgranskaren

I en dom från hovrätten för Västra Sverige den 20 maj åläggs Ramona Fransson att betala 5 000 kronor i skadestånd och 2 521 kronor i rättegångskostnader till Tomas Åberg, den så kallade Näthatsgranskaren. Ramona är en av de som stämts för att ha delat den artikel av Joakim Lamotte som han själv nu står åtalad för. Beslutet innebär att sanningsbevisning huruvida Åberg är en djurplågare och klandervärd på allehanda andra sätt inte kommer att höras. Rätten undviker även frågan om hur många gånger Åberg egentligen kan få skadestånd för en och samma artikel.

Hovrätten tillät inte Ramona Fransson att lägga fram bevisning för att de uppgifter om Tomas Åberg som hon delat i sociala medier är sanna. För att tillåta sådan sanningsbevisning skulle det först krävas att rätten kom fram till att det var försvarligt att Ramona hade spridit dessa uppgifter på nätet, och man kom alltså fram till motsatsen.

I domen förklarar hovrätten:

”Det förhållandet att sanningsbevisning som huvudregel inte får läggas fram med mindre än att rätten först har konstaterat att uppgiftslämnandet var försvarligt, medför inte någon egentlig processuell nackdel för svaranden i ett skadeståndsmål, här Ramona Fransson. Den nu beskrivna försvarlighetsprövningen ska nämligen inte sammanblandas med frågan om vad som faktiskt var sant. Vid prövning av frågan om uppgiftslämnandet var försvarligt ska rätten i stället hypotetiskt utgå från att de lämnade uppgifterna var sanna (se t.ex. Axberger, a.a.). För den prövningen har således Ramona Fransson inget behov av att visa sanningshalten i uppgifterna.”

Hovrätten riktar sedan in sig på att Ramona Fransson gjort egna tillägg till Lamottes artikel, och att dessa i sig utgör förtal. På så sätt duckar man för frågeställningen hur många gånger Åberg ska kunna kräva skadestånd för en och samma artikel. Enligt Åbergs egna uppgifter har artikeln delats så många gånger att teoretiskt sett skulle summan av skadestånden kunna hamna på runt tio miljoner kronor. Hittills har Åberg tilldömts runt 80 000 kronor i skadestånd från olika personer som delat Lamottes artikel på sociala medier.

Att Ramonas tillägg överhuvudtaget tas upp i detta tvistemål är märkligt, anser Bengtsson, eftersom Åberg inte har åberopat detta i stämningen. Bengtsson vill få det prövat om varje delning i sig utgör en kränkning i lagens mening och om det i så fall finns någon övre gräns för hur stort skadeståndet kan bli totalt. Bengtsson anser också att Ramona Franssons tillägg saknar rättslig relevans utan är reflektioner över Lamottes text.

Att det skulle finnas en övre gräns för hur mycket Åberg kan få ut genom att stämma olika individer för en och samma artikel får delvis stöd av hovrätten, som sänkte skadeståndet från 10 000 till 5000 kronor.

Trots att Tomas Åberg många gånger frivilligt medverkat i media som ”expert”, samt det faktum att han är offentlig företrädare för en organisation som huvudsakligen är skattefinansierad och vars inkomna medel huvudsakligen går till att avlöna Åberg, anser inte hovrätten att han är en offentlig person i detta sammanhang. Åberg har också själv i en inlaga till Justitiekanslern uppgivit att han är en offentlig person. Hovrätten resonerar också kring hur mycket en offentlig person måste tåla, där det också finns en gräns.

Ramonas ombud, advokat Ola Bengtsson, har sedan tidigare ett antal vägledande fall från Högsta domstolen, varav några används i juristutbildningen. Han menar att detta är ett fall för Högsta domstolen och meddelar att han avser att överklaga dit.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

🟠 BOKRECENSION Kunde Ukrainakriget tidigt ha stoppats eller kanske helt undvikits? Västeuropeiska medier, inte minst våra svenska, har ju sagt att allt är Rysslands fel och ägnat sig åt att elda på krigshysterin. Som kontrast till detta tecknar den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen i denna bok en mycket mer komplex och nyanserad bild av hur två broderfolk drogs in i krig mot varandra. Boken har ännu inte översatts till svenska så vi recenserar här den engelska utgåvan.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

🟠 BOKRECENSION Kunde Ukrainakriget tidigt ha stoppats eller kanske helt undvikits? Västeuropeiska medier, inte minst våra svenska, har ju sagt att allt är Rysslands fel och ägnat sig åt att elda på krigshysterin. Som kontrast till detta tecknar den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen i denna bok en mycket mer komplex och nyanserad bild av hur två broderfolk drogs in i krig mot varandra. Boken har ännu inte översatts till svenska så vi recenserar här den engelska utgåvan.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.