Litauiskt slott. Foto: Pixabay/tomasauga

Home revisited – det svensken inte vet om Baltikum i allmänhet och Litauen i synnerhet

Baltikum har aktualiserats i samband med Swedbankaffären och en möjlig tillsättning av socialdemokraten Göran Persson som bankens nye ledare. En annan viktig detalj är den pågående valkampanjen i Litauen; landets starka president Dalia Grybauskaite lämnar posten efter två mandatperioder och europeiska bedömare ser henne som en efterträdare till Europarådets nuvarande ordförande, polacken Donald Tusk.

Koalitioner som inför valet till Europaparlamentet redan nu börjar ta form kommer att domineras av Tyskland (Bayern), Italien och Frankrike. Jörg Meuthen från AfD, Manfred Werner från CSU, Matteo Salvini från Lega och Marine Le Pen från Rassemblement National. Manfred Werner förutspås efterträda Jean-Claude Juncker och därmed som unionens högste ledare få föra en mycket diplomatisk anpassningspolitik, dock med mycket av CSU:s egna värderingar.

Varför är detta viktigt att nämna?

Samtliga dessa länder har historiska, politiska och personliga kopplingar till Baltikum och Litauen.

En blick på en karta från 1800-talets slut visar att ett kejsardöme med namnet Brandenburg-Preussen sträckte sig från dagens västra Tyskland till dagens norra och västra Litauen. Familjerna inom detta enorma område bodde där sedan generationer, oaktat om det handlade om bönder, soldater eller den jordägande adeln. Efter första världskrigets slut 1918 inträffade stora förändringar vad gäller gränsdragningar. Den bolsjevikiska revolutionen drabbade hårt de familjemedlemmar som råkade bo i dåvarande Sankt Petersburg. Vad som blev kvar är familjernas släktband oavsett om de nu bodde i Tyskland (Ostpreussen), Polen eller Litauen. Under mellankrigsåren var det olika högtider, fester, jakter, vän- och släktbesök som höll traditionerna levande. Många äktenskap ingicks då kärleken självklart kunde drabba familjernas representanter. Ofta kom gäster från Danmark (jordbrukskontakter), Sverige eller Norge och gamla finska bekanta med rötter i Sankt Petersburg.

Preussen i rött på kartan. Bild: Wikipedia/Shadowfox

Den första sovjetiska ockupationen 1939 – 1941 blev mycket kännbar för många familjer i Litauen; efter 1944 – för de som överlevde var emigrationen den enda tänkbara lösningen. Generationer som i flera hundra år ansvarade för land, skog och människor som brukade dessa marker fördrevs till okända öden.

Efter Sovjetunionens sönderfall öppnades hoppets port. Undertecknad, som vuxen, gjorde flera resor till det katolska landet Litauen. Samarbete inom våra nätverk, men framför allt med våra franska, österrikiska och tyska vänner, gjorde det möjligt att hjälpa till där nöden var som störst, samtidigt som det väcktes ett hopp om att återvända och börja bygga upp sociala och ekonomiska strukturer på nytt. Min samhällsklass i exil utbildades inom vitt skilda områden, från historia till geologi och biologi, för att kunna ta över och leda, inte nödvändigtvis för att äga igen, men för att med ansvar och hederlighet hjälpa till.

En i Sverige boende litauisk patriot, arkitekten Jonas Paujalis, föreslog en ståtlig fastighet i centrala Vilnius, lämplig som Sveriges ambassad. Den valda byggnaden renoverades senare på svenska statens bekostnad och tjänstgjorde några år som kungariket Sveriges ambassad. Den stora fastigheten inrymmer i dag SEB:s litauiska huvudkontor. Sveriges ambassad flyttade till mindre men historiskt mycket intressanta lokaler i Vilnius äldsta stadsdel. SEB är i dag landets dominerande bank med kontroll över näringslivet och praktiskt taget landets ekonomi. Swedbank kontrollerar befolkningens privata och statliga transfereringar, lån och amorteringar.

I samband med att Litauen återfick sin självständighet drabbades landet – på samma sätt som Ryssland efter Sovjetunionens upplösning – av en intrikat privatiseringsvåg som i mildare form pågår än idag. Målet var och är att med alla möjliga medel förhindra återkomsten av den i generationer där boende bildade samhällsklassen eller deras ättlingar. Med järnhand sköter de två svenska bankerna landets ekonomi och det är ingen tillfällighet att mannen som under tio år arbetade som den litauiska SEB-bankens vicedirektör anses vinna det pågående presidentvalet.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

De kommer att ingå i regeringen

De kommer att ingå i regeringen

🟠 – Flera överraskningar när Trump väljer att omge sig med mer lojala – och radikala – rådgivare än sist Donald Trumps utnämningar hittills signalerar enligt de flesta bedömare framför allt en vilja att hitta lojala medarbetare, vilket enligt kritiker varit viktigare än kompetens.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.