De globala marknaderna vacklar efter att Förenta staternas president Donald Trump infört höga och omfattande nya tullar, den senaste upptrappningen i en ”handelsstrategi” han påstår är ett botemedel mot USA:s kroniska handelsunderskott. Det ska stimulera amerikansk industri och ge arbetstillfällen. Men mängder med ekonomer och finansinstitut utfärdar både brådskande och allvarliga varningar om att konsekvenserna kan bli oändligt mycket mer skadliga än det rådande problemet för USA. Även om inte minst Nya Tider ofta kunnat visa att dessa har fel, kan vi titta på historien och se paralleller till liknande situationer i världen.
Samtidigt ifrågasätts Trumps befogenhet att införa dem och därmed importtullarnas legitimitet, då det visat sig att han använder nödlagar för att tvinga igenom dem – trots att ingen uttalad nödsituation råder. De uppges också strida mot en mängd internationella handelsregler och avtal.
Avskräckande historia
En av de som sammanfattar farorna väl är Barry Eichengreen, en ledande amerikansk ekonomisk historiker vid University of California Berkeley. Detta universitet är ett ökänt ”woke” vänsternäste och tydligt anti-Trump, men det Eichengreen säger är inget unikt för honom och vi har därför trots allt valt att citera honom.
– Dessa tullar är lika höga som de ökända Smoot-Hawley-tarifferna från 1930, säger Eichengreen till turkisk media.
Turkiet befinner sig för närvarande i en mycket svår ekonomisk och politisk kris, och har fler skäl än de flesta att oroa sig för och följa rådande utveckling.
Smoot-Hawley-tarifferna, som infördes av dåvarande president Herbert Hoover, är allmänt kända för att ha förvärrat den stora depressionen. Det finns de som menar att den i praktiken var huvudskyldig även om den ekonomiska nedgången då redan hade börjat. USA:s ekonomiska problem spred sig snabbt till Europa och anses ha lagt grunden för andra världskriget.
Vi kan också på den amerikanska senatens egen hemsida läsa följande om Smoot-Hawley-tarifferna:
”De fungerade inte, och USA sjönk ännu djupare ner i den stora depressionen /…/ det var den 13 juni 1930 som senaten antog Smoot-Hawleytarifferna, bland de mest katastrofala lagarna i kongressens historia.”
Dessa hårt fördömande ord är kanske inget märkligt med tanke på att senare administrationer omfamnat frihandel, men ska också läsas i ljuset av senatens ökända oförmåga till självkritik.
Då som nu
Smoot-Hawley-tullarna fick sitt namn efter två amerikanska politiker, senator Reed Smoot och kongressman Willis C. Hawley, som stödde lagstiftningen. Den antogs 1930 och höjde tullarna på över 20 000 importerade varor i ett försök att skydda amerikanska jordbrukare och industrier. De infördes i inledningen av det som skulle bli känt som den stora depressionen, som officiellt varade 1929 till 1939. De värsta åren anses ha varit 1932–1934 och många menar att det var en konsekvens av tullarna.
Importtullar är ett mycket dyrt och dåligt sätt att skapa jobb.
– Professor Douglas A. Erving
Avsikten var då som nu att skydda inhemska industrier och jobb från utländsk konkurrens, men de skapade en ekonomisk chockvåg av globala proportioner. Många av de drabbade länderna slog tillbaka med vedergällningstullar på amerikanska varor, vilket blev ett allvarligt slag mot just den inhemska produktion och konsumtion som Vita huset avsett att skydda, men drabbade också internationell handel generellt. Det ledde till politisk osäkerhet i allmänhet och eskalerande geopolitiska spänningar och motsättningar i synnerhet. Det låter således mycket snarlikt det som sker nu, vilket blir extra obehagligt när vi betänker att effekterna av importavgifterna ledde till ett handelskrig som skulle dröja kvar ända till och under andra världskriget. Ekonomihistorikern Eichengreen påtalar också att Trumps importtullar är ”precis lika höga” som Smoot- Hawley-tullarna.
Värre nu
Eichengreen påtalar också att efter decennier av globalisering och frihandel så är världen idag helt annorlunda mot då. Idag kan produkter som tillverkas i ett land, till exempel USA, kräva råvaror och komponenter från en mängd andra länder, vilka ibland också kan behöva fraktas fram och tillbaka över gränsen – och ska tullas varje gång. Dessutom sker inte sällan både tillverkning och logistik ”on demand”. Det innebär att tillverkningskedjan är känslig för både störningar och tullavgifter. Det sista då alla ingående komponenter och transporter över gränser kommer att tullbeläggas.
Elon Musk har kritiserat Trumps importtullar och delade nyligen i ett inlägg på X en video av ekonomen Milton Friedman, där denne förklarar hur något så enkelt som en penna idag produceras genom ett tämligen komplext globalt samarbete där delar skickas hit och dit mellan olika länder för skilda tillverkningssteg. Exempelvis amerikanska biltillverkare, elektronik- och läkemedelsföretag – som Trump säger sig vilja skydda – kommer att drabbas extremt hårt.
– Dessa tullar är en katastrof för företag som är beroende av globala leveranskedjor, varnar också Eichengreen.
Han påtalar även att dagens globaliserade tillverkningskedja med en mängd inblandade underleverantörer och tillverkare gör det närmast omöjligt att flytta en komplett tillverkning till USA eller annat enskilt land. Det kommer att ta många år att genomföra, i den mån det ens går.
Även om Trumps importtullar är lika höga som de katastrofala från 1930, så lär de få många gånger värre konsekvenser på grund av den globaliserade produktion och logistik som råder idag.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
