I stora delar av Västeuropa poppar moskéer och bönerum upp som svampar ur marken. I Frankrike, Tyskland och Storbritannien räknas antalet moskéer i hundratal, medan muslimska bönerum räknas i tusental. Även i Sverige syns utvecklingen tydligt – från nästan ingenting kring millennieskiftet, till att idag ha 15 fullbyggda moskéer, vissa med böneutrop, och närmare 300 bönerum.
Men i forna Östeuropa är läget ett annat. I Slovakien finns inte en enda moské och heller inte en enda bönelokal. Ingenting tyder på att det kommer att förändras inom överskådlig framtid. Tack vare en reglering som infördes på förslag från det ”högerextrema” slovakiska nationalistpartiet (SNS) för några år sedan, måste en religion nämligen ha minst 50 000 registrerade anhängare för att erkännas – vilket i sin tur är ett krav för att till exempel få offentligt stöd eller bygga officiella bönerum. President Andrej Kiska lade först in veto mot lagen, men parlamentet rev upp hans veto med närmare 70 procents majoritet.
Pastafarianer blev upprinnelsen till lagen
När lagen infördes var det dock inte islam som stod i fokus för debatten, utan skämtreligionen ”Det flygande spaghettimonstret”, ofta kallade ”pastafarianer”. De lyckades nå upp till 20 000 registrerade anhängare, vilket var kravet på den tiden. Men regeringen införde då den nya lagen – med 50 000 registrerade anhängare och krav på att samfundet ska vara seriöst.
Några år senare nådde pastafarianerna upp till 50 000, men blockerades med hänvisning till kravet på seriositet: ”Satirisk karaktär utesluter registrering, oavsett antal”, meddelade regeringen.
Verkligt skäl: Att stoppa islam
Men i debatten är de allra flesta överens om att det i själva verket fanns en annan grupp som regeringen ville stoppa med den nya lagen: muslimerna. Och regleringen, där pastafarianerna stod i centrum för debatten, var i själva verket ett sätt att omöjliggöra en islamisering av landet, redan i ett tidigt skede, vilket Västeuropa så kapitalt misslyckats med.
Fortfarande råder formellt sett religionsfrihet i Slovakien. Den mycket lilla muslimska minoritet som bor där – några tusen personer, varav de allra flesta kommer från Balkan eller Turkiet – har laglig rätt att vara muslimer, men de får bara praktisera religionen i hemmet eller andra privata lokaler. Lokalerna får inte ha någon muslimsk arkitektur eller andra attribut som anses strida mot Slovakiens bygglagar, som kräver att landets byggnader är anpassade till landets nationella kultur.
Har fortfarande religionsfrihet
Inget offentligt stöd, varken ekonomiskt eller politiskt, ges till muslimerna eftersom islam inte är en officiellt erkänd religion. Det är inte heller hinduism eller buddhism, eftersom antalet utövare är minimalt och de således inte når upp till de nya lagkraven. De religioner som redan var erkända när lagen infördes fick bibehålla sin officiella status. Det handlar bland annat om judendomen, som har lika få utövare som islam i Slovakien. Politikerna motiverade detta med att lagen riktar in sig på religioner som aldrig tidigare haft några utövare i landet.
Slovakien har därmed lyckats att upprätthålla religionsfriheten för alla medborgare, samtidigt som de med hjälp av regleringar gör tydlig skillnad på islam och landets majoritetsreligion, kristendomen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
