Ovan är Gudhems kloster avbildat från Suecia antiqua et hodierna, även känd som Suecian, som var ett topografiskt planschverk över den svenska Stormaktstiden. Verket kom ut omkring år 1729 och gjordes av Erik Dahlberg (1625-1703). Drottning Katarina, som donerade till klostret och även levde där som änka fram till sin död, är framträdande i förgrunden. Källa: Wikipedia/Erik Dahlberg

Gudhem – historien om ett kloster

HISTORIA
Vi svänger av från vägen mellan Skara och Falköping. Vi har passerat utsiktsplatsen Trandansen vid Hornborgasjön och färdats genom ett mjukt böljande landskap. Nu ska vi besöka Gudhems klosterruin som ligger i anslutning till församlingskyrkan i Gudhem.

Pilgrimsleden till Nidarosdomen och Olav den heliges grav i norska Trondheim går förbi Gudhem, och här har det funnits övernattningsmöjligheter i ett så kallat hospits eller gästhem för pilgrimer sedan klostret grundades. Alla kloster hade skyldighet att ta emot resanden.

Vi som är dagens turister utgör en länk av turister som sträcker sig tillbaka till 1800-talet. Då vaknade intresset för vårt lands kultur- och naturhistoria. Man ville uppleva historien! Att försiktigt få lägga handen på en mur som byggdes för 800 år sedan är något annat än att enbart läsa om den i en bok eller en turistbroschyr.

Nu befinner vi oss på en plats med mycket gamla anor. Här låg under 800–900-talen en förkristen kultplats som bar namnet Gudhem. Biskop Andreas Olavi Rhyzelius omnämner Gudhem i sin ”Klosterbeskrivning” från 1740. Han skriver att ”Gudhem har fått sitt namn af ordet Gud emedan här skall i hednatiden varit ett afgudatempel, uppfyllt med hundrade gudar”. I den isländska Jomsvikingasagan omnämns också Gudhem men under namnet Godheimr och templet på denna plats var helgat åt Tor. Denna plats var alltså gudarnas hem. Vid arkeologiska utgrävningar 1984 fann man resterna av ett gravfält från vikingatiden.

Gudhems klosterruiner minner om en svunnen tid när nunnor tillhörande cistercienserorden slog sig ner i trakten av nuvarande Falköping. Källa: Wikipedia/Leojth

 

På 1000-talet låg här en kungsgård som tillhörde Uppsala öd. Uppsala öd var en samling jordagods som låg spridda över landet och som användes för sveakungens räkning när han reste runt i riket. Jordagodsen var platser för proviantering, en slags försörjningsbas skulle man kunna säga. Vid denna kungsgård byggdes under 1100-talets början en stor treskeppig kungsgårdskyrka av sandsten. Denna kyrka blev den näst största i Västra Sverige efter Skara domkyrka!

På 1160-talet regerades vårt land av kung Karl Sverkersson. Han donerade Gudhems kungsgård som etableringsplats och huvudegendom för ett nybildat nunnekloster som tillhörde cisterciensernas klosterregel.

Det var munkar från klostret Clairvaux i nordöstra Frankrike som 1143 anlände hit till nordanland eller ”malörtens öken” som landet också kallades. Munkarna tillhörde cistercienserorden och hade kallats hit av drottning Ulfhild. Cistercienserorden, som är en reformerad gren av benediktinerorden, var under mitten av 1100-talet den populäraste och mest expansiva av den romersk-katolska kyrkans ordnar i Europa. Klostren bidrog till att ge kristendomen en stark ställning i landet genom att stormän och kungar/drottningar gav rikliga donationer till klostren samt utsåg klostrets kyrka till sitt sista vilorum. Genom dessa donationer blev klostren tidigt godsägare i vårt land.

Cisterciensernas klosteranläggningar var uppförda som kopior av de franska moderklostren. Från klostren spreds byggnadskonst samt kunskap om jordbruk och trädgårdsodling till landets invånare genom klostrens lekbröder. I alla länder där kloster etablerades kom landets utveckling i övrigt att påverkas både materiellt och andligt.

Strax utanför Linköping fanns från början av 1100-talet ett benediktinerkloster för nunnor. Det hette Vreta och var troligen det första nunneklostret i Sverige. Det kan ha grundats redan i slutet av 1000-talet av kung Inge den äldre och hans gemål drottning Helena. De ska också ha gett klostret stora donationer, så som brukligt var.

Det var alltså på 1160-talet som nunnorna etablerade sig i Gudhem och fick överta den ståtliga kungsgårdskyrkan. Bostäder och ekonomibyggnader var troligen uppförda i trä under de första 100 åren. Stenbyggnaderna började uppföras under mitten av 1200-talet då även kungsgårdskyrkan blev både ombyggd och tillbyggd. De här förändringarna blev möjliga att genomföra genom en testamentsgåva från drottning Katarina Sunesdotter, som var hustru till kung Erik Eriksson ”läspe och halte”. Bönderna i trakten använde den lilla sockenkyrkan som idag är ombyggd och som fortfarande är Gudhems församlingskyrka.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Riksbyggare Gustav Eriksson Vasa

Riksbyggare Gustav Eriksson Vasa

🟠 HISTORIA. Den sjätte juni i år är det femhundra år sedan Gustav Eriksson Vasa utsågs till kung av Sverige. Historien om ursprunget till Vasaloppet och hur Vasa sedan ledde befrielsekriget som resulterade i att den danske unionskungen Kristian II drevs ut ur Sverige är allmänt känd, men vad som hände därefter är egentligen ännu viktigare. Som kung drev Gustav Vasa ihärdigt på för att skapa ett enhetligt rike med en effektiv byråkrati. Han kal­las för riksbyggaren som lade grunden för den moderna staten, och han var beredd att gå över lik för att uppnå detta.

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Läs även:

Sparlösastenen

Sparlösastenen

🟠 HISTORIA I Västergötland står en av Sveriges märkligaste runstenar: Sparlösastenen. Den står i en skyddande träbyggnad intill Sparlösa kyrka. Tillsammans med Rökstenen räknas den till Sveriges mest berömda runstenar.

Tre historiska svenska kyrkor

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Erik den heliges krona

Erik den heliges krona

🟠 HISTORIA Erik den helige var kung av Sverige fram till sin död den 18 maj år 1160. Hans begravningskrona, som är i förgylld koppar, hittades bland hans övriga reliker. Vad som är speciellt med just denna krona är att den är Sverige äldsta kungakrona.

Den mystiska runstenen

Den mystiska runstenen

🟠 HISTORIA Björketorpsstenen i Blekinge är en av de mest mystiska runstenarna här i Sverige. Det vilar nämligen en dödlig förbannelse över den och man vet inte med säkerhet vem som reste den. Man vet inte heller varför det vilar en förbannelse över stenen, men olika teorier finns och förbannelsen har gett upphov till sägner.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.