Förlorade de verkligen? Nationalisten Călin Georgescu (t.v.) överraskade det globalistiska etablissemanget genom att få överlägset flest röster i den första valomgången i presidentvalet. Han förbjöds att kandidera. George Simion (t.h.), som ställde upp i stället för Georgescu, fick inte marknadsföra sig i sociala medier. Nu kunde etablissemanget säga att deras kandidat fick flest röster – men var det verkligen en seger? Foto: Wikipedia

Globalistisk pyrrhusseger i Rumänien

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
”En sådan seger till, och jag är förlorad”. Känner ni igen orden? Det ska enligt legenden ha yttrats av fältherren Pyrrhus efter att han lyckades föra sin armé till seger mot romarna i slaget vid Asculum år 279 f.Kr.

Segern var dyrköpt och kom i för­längningen att leda till ett definitivt nederlag. Romarna kunde enkelt ersätta sina stora förluster, vilket Pyrrhus inte kunde. Orden har givit upphov till begreppet pyrrhusseger. Slaget vinns men kriget förloras.

Denna händelse är nog så viktig att känna till, för den ger strategisk vägledning inte bara i krigsvetenska­pen utan också i politiken.

Det senaste halvåret har Nya Tider återkommande rapporterat om pre­sidentvalet i Rumänien. Eller presi­dentvalen, kanske vi ska skriva. Efter många turer blev det till slut Buka­rests liberale och globalistiske borg­mästare Nicușor Dan som valdes till president. Fram till alldeles nyligen var han inte ens kandidat. Hur gick det till, och är det verkligen en seger som Rumäniens, Europas och väst­världens etablissemang kan fira?

Vi tar det från början.

Den första valomgången i presi­dentvalet ägde rum den 24 novem­ber 2024. Inför valet såg det länge ut som att det skulle bli en promenad­seger för den sittande makten. Valet ansågs stå mellan Elena Lasconi från det borgerliga partiet och Marcel Ci­olacu från Socialdemokraterna. Två olika kandidater, men i praktiken med ett och samma politiska pro­gram – som så ofta i västvärldens så kallade demokratier. Den politiska teatern kunde inte bli tydligare.

När valresultatet stod klart, hade varken Lasconi eller Ciolacu fått flest röster. Det var i stället den oberoende nationalisten (i media ofta kallad ultranationalist, fascist, antisemit, ryssvän, konspirationsteoretiker, vaccinmotståndare och högerextremist …) Călin Georgescu. I opinions­undersökningarna inför valet be­dömdes stödet för honom vara några enstaka procentenheter. På valdagen fick han 23 procent, medan Lasconi och Ciolacu fick 19 procent vardera. Lasconi hade marginellt fler röster än Ciolacu, så den sista valomgången skulle stå mellan henne och George­scu.

Valet ogiltigförklarades – men inte omedelbart. Först försökte det poli­tiska och mediala etablissemanget att karaktärsmörda Georgescu med anklagelser om att hans framgång var resultatet av rysk otillbörlig på­verkan. Det hjälpte inte. I opinionen rusade hans stöd till över 40 procent och han gick mot en trolig seger i den andra valomgången.

Folklig resning. De nationalistiska och antiglobalistiska demonstranterna i Rumänien bar handgjorda plakat, i stark kontrast till de färdigtryckta, glassiga reklamprodukterna som skyltas med i så kallade färgrevolutioner, orkestrerade och finansierade av USAID, Soros och EU. Foto: George Simion på X

 

Först då, den 6 december, nästan två veckor efter första omgången – och bara två dagar innan den slut­giltiga striden mellan Georgescu och Lasconi – beslutade konstitutions­domstolen att ogiltigförklara första valomgången och ställa in den andra. Då sade man sig ha hittat bevis som styrkte den påstådda valpåver­kan – ”bevis” som ingen fick se. Sam­tidigt beslutade man att valet skulle göras om i maj. Georgescu var vid det här tillfället inte förbjuden att kandidera. Etablissemanget räknade med att stödet för honom skulle upp­höra efter deras smutskampanj. Så blev det inte. Han samlade hundra­tusentals rumäner i landets största demonstrationer på många år, och aviserade att han kandiderar igen.

Elena Lasconi, etablissemangets förstahandsval som presidentkandidat, bedömdes till slut ha för små chanser på grund av korruptionsanklagelser och för att hon står för nära George Soros kampanjorganisationer. Så hon byttes ut. Foto: Pixabay

 

Dagar senare, på väg för att regist­rera sin kandidatur, greps han av polis och informerades om att han åtalas för en uppsjö påstådda brott, bland annat hets mot folkgrupp. Strax därpå beslutade valmyndig­heten att förbjuda honom att kandi­dera, nu med hänvisning till det nya åtalet.

I stället blev det George Simion från Georgescus tidigare parti AUR som kandiderade. Inför omvalet hade även etablissemanget insett att Elena Lasconi inte skulle ha någon chans att vinna. Hon var alldeles för förknippad med besvärliga anklagel­ser om alltifrån valfusk till uppback­ning av George Soros stiftelse Open Society samt den amerikanska sta­tens påverkansorgan USAID. Dessut­om tillhörde hon ett parti som länge anklagats för korruption.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Passkontroller vid Polens gränser

Passkontroller vid Polens gränser

🟠 KRÖNIKA SVT:s nyhetssändning rapporterar om gränskontrollerna vid den polsk-tyska gränsen. De utsända lägger den huvudsakliga skulden på så kallade högerkrafter och liknande sammanslutningar. Sanningen är dock något helt annat. Att SVT:s utsända journalister saknar fakta- och språkkunskaper är den vanliga ingrediensen i rapporteringen från utlandet.

Har Donald Trump en diagnos?

Har Donald Trump en diagnos?

🟠 KRÖNIKA President Donald Trump kommer med sina 78 år att bli den äldste sittande presidenten efter sin föregångare Joe Biden. Trump är den ende presidenten i amerikansk historia som blivit ställd inför riksrätt två gånger, och det är också många som försöker ställa en psykiatrisk diagnos på honom. Men hur är det med andra presidenter genom historien? Christer Nilsson, som är medicinhistoriker, tar en titt på anklagelser och bevisade fakta.

Radikalfeminismen

Radikalfeminismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Feministisk glaciärforskning är underhållande läsning, men skrattet fastnar i halsen när man förstår att projektet både sponsrats med motsvarande miljoner skattekronor och kunnat publiceras i en ansedd vetenskaplig publikation – inte en skämttidning eller Ding Ding värld. Debattören, professor Karl- Olov Arnstberg, tar detta som exempel på hur radikalfeminismen flyttat fram sina positioner och går till botten med denna sexistiska, självömkande och irrationella dogm.

Robotarna tar över – om vi låter dem

Robotarna tar över – om vi låter dem

🟠 LEDARE Nya Tider granskar i detta nummer den stora och svåra frågan om vad som sker när robotarna inte bara blir en del av vardagen – utan tar över. Redan nästa år planerar ledande teknikföretag, som Tesla, att lansera sina människoliknande robotar som klarar arbetsuppgifter både i industrin och i våra hem.

Reflektioner från nationaldagen

Reflektioner från nationaldagen

🟠 KRÖNIKA Den nationalistiska utomparlamentariska organisationen Det fria Sverige anordnade traditionsenligt ett nationaldagsfirande i Svenskarnas hus i Älgarås. I år var också Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand inbjuden som gäst. I en krönika för Nya Tider skildrar Kasselstrand en fullspäckad dag med både arbete och firande. Han bjuder också läsaren på många personliga reflektioner kring svensk nationalistisk organisering.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.