Den 27 september stormande franska kommandosoldater oljetankern Boracay, som några dagar tidigare lämnat ryska Primorsk och rundat Bretagne på väg mot Indien och nu befann sig på internationellt vatten utanför Frankrikes kust i dess ekonomiska zon. Fartyget är registrerat i Benin och uppges vara ägt av Baaj Shipping Ltd på Seychellerna, men beskrivs av Väst tillhöra den så kallade ryska skuggflottan. Under hela färden hade den franska marinen skuggat fartyget, som pekats ut som en del av Rysslands så kallade skuggflotta.
Både internationella och franska medier hjälpte sedan till att kabla ut bilder från den dramatiska stormningen, som slutade i att två personer greps: Två kinesiska medborgare som pekats ut som kapten respektive förste styrman på Boracay. Brottsmisstanken sägs vara ordervägran – att fartyget inte omedelbart stannade på uppmaning av den franska marinen – vilket kaptenen sedan också åtalades för även om han senare frigavs.
Innan misstankarna mot besättningen var klargjorda antydde Frankrikes president Emmanuel Macron att det rörde sig om grov brottslighet och att det fanns en koppling till den påstådda drönaraktivitet som stängt ned en rad danska flygplatser några dagar tidigare.
– Det begicks mycket allvarliga överträdelser av denna besättning, vilket motiverar den pågående rättsprocessen, sa Macron till journalister på plats i Köpenhamn där han deltog i ett EU-toppmöte.

Eftersom påstådda specialister på sajten The Maritime Executive och sedan även anonyma källor inom Danmarks försvarsmakt och en rad medier redan etablerat en påstådd koppling mellan drönarincidenterna i Danmark och Boracay, fick den franske presidenten även frågor om detta.
– Jag utesluter det inte alls, men jag kan här inte tillskriva det särskilt tydligt eller fastställa en klar koppling mellan dessa två företeelser, sa Macron.
Uttalandet speglade nästan ordagrant vad Danmarks statsminister Mette Frederiksen sade i samband med nedstängningen av Kastrups flygplats.
– Jag kan inte utesluta att det är Ryssland, sa hon i en kommentar till Bloomberg.
Dagen efter hävdade statsministern att drönaraktiviteten över Kastrup ”passar in i den utveckling vi sett på sistone med andra drönarattacker, luftrumskränkningar och hackerattacker mot europeiska flygplatser” – återigen med antydan att Ryssland ligger bakom.
Macron hävdade också att stormningen på samma gång var en del av en ”bredare plan för att vidta tuffare åtgärder för att begränsa Rysslands oljeintäkter” som ska ”driva på för ett slut på kriget i Ukraina”.
Svepande utspel och antydningar kritiseras av experter
Men precis som tidigare politiska och mediala utspel om Rysslands skuggflotta och påstådda hybridattacker har dessa inte hållit för granskning av experter. Till SVT förklarar Hans Liwång, professor i försvarssystem, att den så kallade skuggflottans intresse är att försöka tjäna pengar genom att navigera runt sanktioner och inte att bedriva paramilitär verksamhet å ryska statens vägnar.
– Skulle de bedriva den här typen av verksamhet i övrigt så är ju risken att de blir störda och har svårt att tjäna pengar på sin last, säger Liwång.
Enligt Liwång är det dessutom väldigt svårt att dölja drönares ursprung om de lyfter från ett fartyg.
– Och om man upptäcks så är det också väldigt tydligt vem man är, varifrån man kommer och vart man är på väg, fortsätter han.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

















