I områden med ”socioekonomiska utmaningar”, det vill säga invandrartäta områden, uppgav hela 40 procent sig känna en ganska eller mycket stor otrygghet. Foto: Unsplash

Fortsatt stor otrygghet i Sverige, enligt ny undersökning

INRIKES
Den senaste NTU-rapporten från Brå visar på fortsatt stor brottslighet i Sverige och massiv otrygghet, men visar samtidigt enstaka rörelser i en något mer positiv riktning.
Källa: Brå

Enligt Brås senaste utgåva av den årliga nationella trygghetsundersökningen NTU är Sverige fortsatt ett land plågat av kriminalitet och stor otrygghet hos befolkningen. Det finns dock både ljusglimtar och fortsatt mörker i utvecklingen. Medan en viss nedgång ses gällande rapporterad utsatthet för sexualbrott har istället andra brottskategorier ökat, visar undersökningen.

Det råder även stora skillnader mellan olika grupper, inte bara mellan kvinnor och män som utsätts för olika brott och upplever otrygghet på olika vis. Även mellan svenskar och invandare finns det stora skillnader i rapporterad utsatthet för brott, samt skillnader i dessa gruppers tilltro till rättsväsendet.

En gemensam nämnare för alla grupper är dock att brottsutsattheten och den upplevda otryggheten ökar i områden med många invandrare, även för invandrarna själva. Vidare visar det sig att medan förtroendet för polisen i samhället som helhet är stort, så är uppfattningen att polisen är effektiva när det kommer till att lösa brott däremot mycket låg.

Undersökning ger en skev bild av utvecklingen

Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför årligen en större enkätundersökning för att skapa sig en bild, inte bara av hur många i landet som uppger att de utsatts för brott, utan även andra faktorer som upplevd otrygghet och tilltro till rättsväsendet. Undersökningen, den nationella trygghetsundersökningen (NTU), används på så sätt som ett verktyg tillsammans med polis- och rättsväsendets statistikinsamling för att skapa en större helhetsbild av brottssituationen i Sverige.

I årets upplaga svarade nästan 65 000 personer i åldersspannet 16 till 84 år på ett frågeformulär som skickades ut till över 200 000 slumpvis utvalda folkbokförda svenska medborgare. Etniska svenskar bokförs däremot inte som egen fristående grupp av Brå i NTU undersökningen, vilket leder till en avsevärt försämrad statistisk säkerhet sett till att fastställa denna grupps faktiska brottsutsatthet och otrygghet.

Källa: Brå

 

I stället använder man termen ”svenskfödda med minst en svenskfödd förälder”, vilket innebär att etniska svenskar räknas till samma grupp som allt fler invandrare, med föräldrar eller en förälder som fötts i landet eller de som bara har en svensk förälder och därmed kanske inte heller anses vara etniska svenskar i sig.

Den formen av förskjuten statistik leder i sig till massiva problem sett till samhällsutvecklingen där invandrare i högre grad än etniska svenskar begår brott och etniska svenskar i hög grad utsätts för dessa brott, till exempel i form av förnedringsrån, våldtäkter och gruppvåldtäkter – men där det inte går att titta på de etniska svenskarnas specifika data i relation till detta. Årets undersökning visar ändå, trots dessa brister, på ett flertal intressanta utvecklingar, vissa något positiva, andra avsevärt mer negativa.

Bland annat konstaterar den att av de svarande så hade 20,1 procent av befolkningen utsatts för vad man klassar som ”brott mot enskilda” under 2023. Det är en svag minskning från toppnoteringen under 2018 som då låg på 23,1 procent men samtidigt en svag ökning från 2021 då samma andel låg på 19,5 procent. Denna samlingskategori finns inte heller med i tidigare undersökningar än 2016.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Lägsta nivån av självrapporterad utsatthet för brott sedan 2016 – men utbredd otrygghet

Lägsta nivån av självrapporterad utsatthet för brott sedan 2016 – men utbredd otrygghet

🟠 INRIKES Den självrapporterade utsattheten för brott mot person minskar för tredje året i rad och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2016. Detta enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerat idag. För nästan alla brottstyper har andelen utsatta legat stabilt eller minskat sedan förra året enligt rapporten. Försäljningsbedrägerier har dock ökat under tidsperioden. Nästan en fjärdedel av befolkningen är dock oroliga för brott, och de brottsbekämpande myndigheterna har måttligt högt förtroende bland allmänheten

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.