Under sommaren åker många svenskar ut till sina torp och stugor. Att spendera sin semester i en röd stuga med vita knutar är en del av den svenska semesterkulturen. Istället för att mötas av ett semesterparadis är det numera risk att stugan är ockuperad av så kallade EU-migranter. Semestern blir allt annat än lugn, eftersom du möts utav en byråkratisk mardröm och ett system som nästan är verkningslöst mot personer utan ID-kort.
Detta är vad som hände i den lilla orten Högfors i Ljusnarsbergs kommun. Efter ett tips från en läsare begav sig Nya Tider till norra Västmanland, på gränsen till Dalarna, en gammal bruksbygd med djupa skogar och nedlagda gruvor. Grannarna till ett torp, en klassisk röd stuga med vita knutar, hade uppmärksammat att dörren var uppbruten och att främmande gäster flyttat in.
Det är så kallade EU-migranter från Bulgarien som bosatt sig i stugan. Trots att grannarna polisanmält inbrottet och försökt få inkräktarna bortkörda har de varit kvar i månader. Varken polis eller kronofogden har hittills gjort något för att reda upp situationen. Högarna av skräp växer nu kring stugan.
”De hotade mig”
Stig Fjälling, som bor i närheten, berättar för Nya Tider att han en dag såg att dörren till torpet var uppbruten. Han kontaktade polisen om inbrott, men inget hände, säger han.
– Polisen gick med på att det kunde röra sig om ett inbrott, men de brydde sig inte ens om att åka ut.
Vi pratar med en annan granne, Stig Sjölander, som känner familjen och tidigare har vakat över torpet. Han berättar att han har varit i kontakt med EU-migranterna och det blev minst sagt ett hotfullt möte.
– De hotade mig med stryk om jag visade mig där igen.
Efter hoten har Sjölander inte vågat gå tillbaks till torpet.
– Jag är en gammal man och vill inte hamna i bråk.
Även när Nya Tider fotograferar stugan rusar EU-migranterna ut och är hotfulla. De knuffas och kräver genom gester att vi ska lämna platsen. Till slut ringer vi polisen, som anländer en stund senare och skriver ihop en polisanmälan om ofredande och brott mot medborgerlig frihet. Det senare är tillämpbart när en journalist hindras i sitt arbete, vilket bland annat uppmärksammades förra året i ett känt fall då Kamil Ryba dömdes för detta brott efter att ha hotat redaktionen för Göteborgs-Tidningen.
Polisen kom riktigt snabbt denna gång, det dröjde knappt 30 minuter trots att de åkte ända från Ludvika. Det visade sig att EU-migranterna visst hade legitimation och nu förstod de plötsligt också både engelska och svenska. Polisen antecknade registreringsnumren på alla bulgariska bilar och tog sig en ordentlig titt på området kring stugan med allt skräp och avfall som de boende kastat ut.
Sjölander berättar upprört för Nya Tider att i det lilla torpet bor upp till 2-3 tre familjer. Via telefon har han haft kontakt med familjen som ägt torpet i 17 år och som brukar vara där på somrarna. Han berättar för Nya Tider att familjen känner en vanmakt över situationen. De har under en längre tid försökt få bort EU-migranterna med myndigheternas hjälp, men varken kronofogden eller polisen hjälper till. Det verkar inte finnas något sätt som de kan få tillbaka sin stuga på.
– Det är helt jävla snett. Det upplevs som att de försvarar och hjälper EU-migranterna, säger Sjölander.
EU-migranterna ockuperar byn
Det har huserat EU-migranter i utkanten av Högfors sedan förra sommaren. De påstår att de är bärplockare, men ingen har någonsin sett dem plocka ett enda bär.
– De verkar mest vara i skogen för att göra sina behov och i år finns det inte ens några bär att plocka, säger en av de boende i Högfors.
Att de är från Bulgarien gissar byborna utifrån alla de bulgariskregistrerade bilarna i området, men inget vet säkert. Det började med några stycken, men i dag är det mellan 150 och 200 EU-migranter som gjort området till sitt hem. Antalet varierar, ibland kommer det en buss med 40 EU-migranter som bor där en period, sedan åker de iväg igen.
Enligt vad vi lyckas få reda på hade EU-migranterna köpt en verkstadsbyggnad intill den aktuella stugan, och när ägarna inte längre vågade komma till sin stuga så flyttade man helt sonika in.
Det råder en orolig stämning hos invånarna i Högfors, en liten ort med 20-25 fast boende. Bilvrak och annan bråte kantar vägen till den nedlagda Mossgruvan i utkanten av samhället, skräp och hushållsavfall slängs rakt ut i naturen. Vad som är ännu värre är att cyklar, redskap och annat börjat försvinna på orten. Trots att man numera kedjar fast vartenda löst föremål ökar ändå stölderna.
Sjölander berättar att EU-migranterna började i utkanten av samhället vid Mossgruvan och höll till runt verkstadsbyggnaden. Sedan tog de torpet och sakta kommer de allt närmare den övriga bebyggelser. Det känns väldigt olustigt. Han och många andra av de boende vill ha migranterna avhysta.
– Gärna helt från samhället eftersom det är för mycket problem, säger Sjölander.
Ingen fråga för polisen
När Stig Sjölander kontaktade polisen om det ockuperade torpet fick han snabbt svar om att det inte alls var en polisiär fråga utan ett ärende för kronofogden. Inte heller kronofogden har dock gjort något.
Nya Tider kontaktar Polisen för att reda ut vad en ägare av en sommarstuga egentligen kan göra. Vi får till slut tala med polismannen Stefan Vikberg i Karlstad, som berättar att det är avsaknad av verktyg och arbetsmetoder som gör att polisen inte kan arbeta utifrån hur verkligheten är i dag.
– Förr hade vi samarbete mellan de nordiska länderna och det fungerade bra. Då hade vi verktyg för att utreda och arbeta. Det har vi inte på samma sätt när det gäller EU-migranter, förklarar Vikberg.
Han berättar att förr kunde man ringa till Norge om man hade en norsk misstänkt och snabbt få informationen om personen. Det är inte lika lätt i dag. Istället får man gå genom Interpol och då kan det dröja dagar, ibland veckor, innan man får informationen, vilket är enormt påfrestande.
– Det stoppar upp utredningsarbetet, säger Vikberg frustrerat.
Stefan Vikberg berättar vidare att polisen fått en del verktyg under åren som underlättar, men de är enligt honom bristfälliga. Man kan kolla upp vem som äger en bil eller om det finns en adress i ett hemland. Man skulle även behöva ett system för att snabbt kunna se om en EU-migrant är misstänkt eller dömd för ett brott i ett annat EU-land, tycker han.
– Vi ignorerar inte brottslighet eller störningar. Vi saknar de verktyg som behövs för att hantera EU-migranter som begår brott, summerar han.
Det går dock sakta år rätt håll, tycker han ändå, och berättar att inom EU så arbetar man för att införa system som ska underlätta polisens arbete.
Stig Sjölander som larmat om inbrottet i stugan tycker dock inte att han fått den hjälp han som skattebetalare betalar för. Han berättar att han även informerade polisen om att det fanns släktklenoder i huset som en kvinna ville ha tillbaka, men polisen lyssnade inte på detta, utan hänvisade återigen till kronofogden. Nu är han besviken och arg på polisen.
– För vem finns polisen egentligen? För oss svenskar eller för att skydda brottslingar från Bulgarien?
Familjen som haft stugan i alla år har inte kunnat använda den och är rädda att ens komma dit. Myndigheterna har inte hjälpt och man såg till slut ingen annan utväg än att sälja den. Den nye ägaren är en norrman som verkar mena allvar när han berättar för Nya Tider att nu ska EU-migranterna bort. Hur han ska åstadkomma detta håller han för sig själv.
Ingen förutsåg problemen
Vad kan då Kronofogden göra, som polisen hänvisar till, och varför har det inte hänt något? Nya Tider får prata med juristen Farid Rezapoor Mazendarani på Kronofogdemyndigheten, som förklarar att det egentligen handlar om enkla saker, men nu krockar olika system med varandra.
Farid berättar att normalt sett finns det ett kontrakt eller ett avtal mellan två parter som ska respekteras, då är det lätt för kronofogden att genomföra handräckning. I fall som detta saknas dock oftast ID-handlingar och fasta adresser.
– Vi har ett system som bygger på en rättssäkerhetsprincip. Vi måste vara säkra på identiteten innan vi kan inleda handläggningen av ett ärende.
Om man inte vet identiteten på den man ska avhysa, så blir det svårt. I synnerhet om det är olika personer som ockuperar en fastighet under olika tidsperioder.
– Det är svårt för oss att ens kunna starta ett ärende eller delge någon då den man ska delge inte har någon säkerställd identitet, förklarar Farid.
I sådana fall använder man något som kallas för en särskild handräckning. Det är ett lagutrymme som ger myndigheter mer möjligheter att arbeta på. Exakt varför det inte gått i fallet med torpet i Högfors har han ingen information om. Han poängterar dock att varken polis eller kronofogden kan göra något om det är grannar eller andra vittnen som anmäler, ägaren måste själv ansöka om att få tillbaka sin stuga.
NyT: Kan man säga att lite av problemet är att en del inte spelar efter samma regelbok?
– Ja, lite så är det, och det är problematiskt för oss inom myndigheten.
Farid berättar att man på olika sätt arbetar med att stärka regler och lagar, men i grunden finns problemet att ingen lagstiftare förutsåg denna situation när vi gick med i EU.
– Det börjar gå upp för en del om vissa följder som finns med öppna gränser och EU. Nu har vi öppna gränser och vi måste arbeta utifrån det och de lagar som nu finns. Det är ett långsamt och mödosamt arbete, men vi arbetar ständigt för att stärka skyddet för människor, säger han.
Man har pratat om medborgargarde
Många är förtvivlade och vill flytta från Högfors. Det finns uppgifter om att folk sätter eld på hus som stått övergivna en längre tid, bara för att förhindra att ovälkomna gäster bosätter sig där.
– Under den tid EU-migranterna varit där har vi trampat omkring i skit och hushållssopor. Det ligger skräp överallt i skogen efter dem, berättar Håkan Löfquist, som bor i Högfors.
– Folk är desperata, ingen lyssnar på oss. Det har varit prat om medborgargarde.
Löfquist gillar inte tanken på medborgargarde och han återkommer flera gånger till den maktlöshet som han och de andra känner.
– Ingen verkar ta oss på allvar. Varken polisen eller kommunen.