En tjädertupp med tjäderhöna, avbildade i Iduns kokbok från 1911 av Elisabeth Östman (1869-1933). Tjädern har jagats för sitt kött sedan stenåldern. Källa: Wikipedia

Ett möte med tjädern

KULTUR
Den skulle kunna kallas för gammelskogens fågelkung. Det är en mäktig upplevelse att få se en tjädertupp och höra dess spel. Vill man se tjädern så bör man söka sig till glesa bergrika tallskogar.

Det är en liten grupp vandrare som tillsammans med två inbitna fågelskådare beger sig ut i naturen för att lära sig mer om fåglar och förhoppningsvis få se en skygg och sällsynt medlem av den fågelgrupp som kallas skogshöns. Det är den magnifika tjädern som har lockat vandrarna ut i skogen. Tetrao urogallus är tjäderns stiliga latinska namn och den tillhör familjen fasanfåglar.

En vecka tidigare hade en av fågelskådarna haft den stora lyckan att få se en tjädertupp sitta i toppen av en tall. Det var en syn som inte ens en mycket van fågelskådare någonsin skulle glömma.

Skogen som de vandrar i kan kallas för en riktig gammelskog. Det är ganska glest mellan de höga barrträden, men även lövträd finns här och där. Stammarna är rejäla och dessa träd har klarat sig igenom åtskilliga stormar. Marken täcks av mossor av olika slag, och i små grupper växer blåbärsris som nu under tidig vår inte har fått några blad än. Lingonriset lyser mörkt grönt.

Vandrarnas stig går i kanten på myrmark och kärr och ett tunt lager snö har lagt sig under natten. Det är tidig morgon och solens strålar börjar så smått ge sig till känna. Det här är precis en sådan skog som tjädern trivs i. De går tysta och så, rätt som det är, stannar den fågelskådare som går främst och håller upp handen. Så pekar han framför sig. Ungefär 50 meter bort ser de en solfjäder sticka upp bakom en låg sten. Samtliga vandrare tar fram sina kikare för att se riktigt ordentligt.

Det är en tjädertupp som har vecklat ut sina fantastiska stjärtfjädrar som har formen av en solfjäder som glänser i svart, mörkt grått och så har den en vit spetsbård en bit in på fjädrarna. Så beskriver en av vandrarna den vita teckningen. I ett ögonblick får de se hela fågeln. Den är stor och kraftig och bröstfjädrarna glänser i grått, grönt, blått, violett och lite åt det roströda hållet. Ögonbrynen är ordentligt tilltagna och röda till färgen. Näbben hinner de uppfatta som väldigt ljus i färgen. En av vandrarna lyckas precis ta ett kort innan tjädern breder ut sina enorma vingar och med ett brakande ljud försvinner upp bland trädkronorna.

En spelande tjädertupp. Tjäderspelet äger rum under mars- april när det är dags för lek. Tjädern söker sig till öppen terräng när det är dags för att spela. Tjädertuppen har magnifika färgar, till skillnad från den mer blygsamma tjäderhönan. Källa: Wikipedia/David Palmer

 

Tjäderns karakteristiska läte fick inte vandrarna höra. Det är för tidigt på våren för det. I början av april samlas tjädertupparna för lek och spel. Då lockar de till sig honorna för parning. Tjädertupparnas läte beskrivs i samtliga fågelböcker som jag har läst. Vi tar Lars Imbys bok ”Svenska fåglar- en fälthandbok” som exempel: ”Tuppens spelläte (drygt 5 sekunder långt) består av upprepade knäppningar följt av en klunk som påminner om när man drar korken ur en flaska och avslutas med väsande sisningar.” Hönan kacklar ibland och låter ”krock, krock …” . När en tjädertupp blir irriterad och störd använder den sig av ett läte som man kan förknippa med ett rapande och rosslande ljud. Det kallas bland jägare att tjädern ”skär näbb”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Jultallriken – En portion historia och tradition

Jultallriken – En portion historia och tradition

🟠 JULEN Juldekorationer finns numera i överflöd. Pyntandet inför julen startar redan före 1:a advent. En älskad prydnad som man stolt placerade på väggen var samlartallrikar med julmotiv. En ny tallrik packades upp ur ett vackert inslaget paket varje julafton och där fanns en längtan efter att få se motivet för det aktuella året.

Naturreservat – Vår värdefulla natur

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Läs även:

Moderna Museet visar tysk expressionism

Moderna Museet visar tysk expressionism

🟠 KULTUR Utställningen har undertiteln ”Konstnärsgruppen Brücke och modernismens början”. Med ”expressionism” i konsthistoriska sammanhang brukar man mena konst som inte eftersträvar exakt verklighetsavbildning, utan som tillåter subjektiva inslag ur konstnärens fantasi.

Tid för botgöring

Tid för botgöring

🟠 KULTUR Den femte mars infaller askonsdagen det här året. Det är denna dag som den kristna fastan verkligen inleds. Inom kristendomen är fastetiden även en tid för botgörelse.

Mystikens kyrka

Mystikens kyrka

🟠 KULTUR Intresset för kristendomen ökar i Sverige, men det är inte bara Svenska kyrkan som lockar. Den romersk-katolska kyrkan, som är som en traditionell motpol till den politiskt korrekta Svenska kyrkan, har blomstrat i Sverige under de senaste tio åren. Till följd av denna utveckling är det värt att titta närmare på den mest missförstådda delen av katolicismen: mystiken.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.