María Corina Machado fick årets Nobelpris. Foto: World Economic Forum/Bel Pedrosa

Ett fredspris i skuggan av USA:s kidnappning av Venezuelas president

OPINION: GUSTAF RYDELIUS
Nobelkommitténs beslut att tilldela 2025 års fredspris till Venezuelas oppositionsledare María Corina Machado har väckt berättigad och omfattande kritik. Hon framställs som en demokratikämpe, men hennes politiska gärning präglas av stöd till kuppförsök, utländsk intervention och ekonomiska sanktioner med förödande humanitära konsekvenser. Mot denna bakgrund framstår beslutet som oförenligt med fredsprisets syfte.

Machado har i över två decennier varit en central aktör i oppositionen mot Venezuelas ledare Hugo Chá­vez och senare Nicolás Maduro. År 2002 stödde hon öp­pet kuppförsöket mot Chávez genom att underteckna det så kallade Carmona-dekretet, som upplöste Venezuelas konstitution och avskaffade demokratiska institutioner. USA erkände kuppregimen inom timmar.

Samtidigt finansierades Machados organisation Sú­mate av National Endowment for Democracy, NED, en organisation som finansieras av USA:s kongress och som återkommande använts för att stödja politiska projekt i linje med amerikansk utrikespolitik. NED:s egen ledning har öppet beskrivit organisationen som ett civilt alterna­tiv till sådant som tidigare bedrevs mer öppet av ameri­kanska underrättelsetjänster. Det innebär att Machados politiska arbete tidigt och direkt understöddes av USA.

Denna linje har hon aldrig övergett. Machado har samarbetat med USA-finansierade tankesmedjor och företag med tydliga intressen i Venezuelas naturresur­ser, däribland ExxonMobil och Chevron. Hon har lovat att privatisera Venezuelas oljetillgångar, vilket skulle öppna världens största kända oljereserver för utländsk kontroll. Det är svårt att beskriva detta som en politik för självbestämmande eller fred.

Hennes strategi har också bidragit till våld och desta­bilisering. Under protesterna 2014, som hon var med och drev på, dödades minst 43 personer. Samma år läckte en inspelning där Machado diskuterade behovet av destabi­lisering och nya kuppförsök. Hon är dessutom en av de tydligaste förespråkarna för USA:s ekonomiska sanktio­ner mot Venezuela, åtgärder som enligt flera oberoende rapporter bidragit till massfattigdom, kollapsande sjuk­vård och tusentals civila dödsfall.

I detta sammanhang måste även den folkrättsvidriga kidnappningen av Venezuelas president uppmärksam­mas. USA har genom en militär operation frihetsberövat och fört bort en sittande statschef från hans residens i Venezuela och tagit honom till amerikanskt territorium. Detta skedde utan mandat från FN:s säkerhetsråd och utan samtycke från Venezuelas statsmakter.

Att en stat med militär makt griper och bortför en an­nan stats sittande president är ett grovt brott mot inter­nationell rätt och FN-stadgans grundprinciper om staters suveränitet och icke-ingripande. Ändå har denna hand­ling i stort sett normaliserats i västlig politisk diskurs. Samtidigt tilldelas en politisk aktör som konsekvent le­gitimerat regimskifte och utländsk intervention ett pris som påstås belöna fred.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Venezuela

Venezuela

🟠 KRÖNIKA Under den senaste tiden har Venezuela nämnts som ett kommande mål för USA:s ondskefulla attacker. Attacker mot ”fiskebåtar” som sprängdes av amerikanska styrkor blev ämne för spekulationer och snyftreportage. Vad som saknades var en analys av båtarnas form, konstruktion och motorernas styrka. Men det finns mycket annat som inte tas upp.

Läs även:

Äpplen och päron i energidebatten

Äpplen och päron i energidebatten

🟠 KRÖNIKA Nyligen spreds i media att förnybar energi i år skulle ha passerat kolbaserad energi. Men det är att blanda äpplen med päron. Det gäller nämligen hur mycket effekt som installerats, inte hur mycket energi som faktiskt producerats.

Tillsätt en sanningskommission om mångkulturen och invandringen

Tillsätt en sanningskommission om mångkulturen och invandringen

🟠 OPINION: CHRISTOPHER BERGMAN Svenska folket har på många sätt fått lida på grund av den mångkultur och omfattande invandring som hade sin början under 1970-talet. Brottslighet, folkutbyte, enorma ekonomiska kostnader, urholkad välfärd, bostadsbrist, försämrad skola och minskad social tillit är några av de stora problem som invandringen från framför allt Mellanöstern och Afrika har orsakat.

Rädda Nya Tider!

Rädda Nya Tider!

🟠 LEDARE Tack vare ett stort stöd från våra läsare år efter år har vi kunnat bygga upp Nya Tider från en liten, närmast helt ideell, verksamhet till en kraft som skakat om den politiska korrektheten och tvingat systemmedierna att ta upp Nya Tider och våra avslöjanden. Nu måste vi dock lita till våra läsare och prenumeranter än en gång, då man försöker slå undan benen för oss genom att främst ge presstöd till vänstertidningar.

Rättsväsendet är en skam för Sverige

Rättsväsendet är en skam för Sverige

🟠 KRÖNIKA När vi precis hade hämtat oss från den milda domen i fjol mot en 18-årig utomeuropisk man som våldtog 16-åriga Meya i en gångtunnel i Skellefteå, så kommer nästa rättsskandal. Denna gång en våldtäkt mot en försvarslös kvinna på 100 år inom hemtjänsten i Stockholm.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

🟠 BOKRECENSION Kunde Ukrainakriget tidigt ha stoppats eller kanske helt undvikits? Västeuropeiska medier, inte minst våra svenska, har ju sagt att allt är Rysslands fel och ägnat sig åt att elda på krigshysterin. Som kontrast till detta tecknar den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen i denna bok en mycket mer komplex och nyanserad bild av hur två broderfolk drogs in i krig mot varandra. Boken har ännu inte översatts till svenska så vi recenserar här den engelska utgåvan.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.