Etablissemanget fick inte igenom 3-procentsspärr på kyrkomötet

Den 18–20 november sammanträdde kyrko­mötet i Uppsala, vilket blev den sista sessionen inför kyrkovalet som äger rum den 21 sep­tember nästa år. Utöver några kyrk­liga tidningar var Nya Tider enda mediala aktör på plats och bevakade kyrkomötet. Den i särklass hetaste frågan handlade om den procent­spärr som varit på tapeten i flera år. I förra kyrkovalet, 2021, fanns för­slaget om att införa en procentspärr inte med i någon nomineringsgrupps kyrkopolitiska program. Ingen grupp föreslog några ändringar i valsyste­met. Väljarna hade alltså ingen möj­lighet att ta ställning i denna fråga. Men efter valet blev det plötsligt vik­tigt och bråttom. Jesper Eneroth från Socialdemokraterna var drivande i frågan och lade då en motion med stöd av flera andra grupper, en mo­tion som också röstades igenom.

Alternativ för Sverige, som valdes in i kyrkomötet inför denna mandat­period, menar att spärren införs för att försvåra för dem att bli omvalda, och har lyft fram citat av Jesper Eneroth där han beklagar sig över att tidigare SD tog sig in, och nu även AFS fick denna möjlighet, just för att en procentspärr saknas (vilket gör att valet är proportionerligt och det bara krävs omkring 0,4 procent för att ta ett mandat, NyT:s anm.).

En sverigedemokratisk ledamot som Nya Tider talade med, tror också att Socialdemokraterna inför spär­ren för att försvåra omval av AFS.

– Det kan jag mycket väl tänka mig. Det brukar väl ligga i deras [So­cialdemokraternas] intresse att stäl­la till med saker och ting, sade Mikael Sandén (SD) till Nya Tider.

Spärrmotståndarna starkt motiverade

Inför årets kyrkomöte hade en delad kyrkostyrelse (9–6 i röster) föresla­git att spärren skulle bli 3 procent, medan oppositionen föreslog 2 pro­cent. Länge såg det alltså ut som att det bara vara en teknikalitet att rösta igenom 3 procent, men när debatten inleddes på måndagsmorgonen vi­sade det sig att styrkeförhållandena i kyrkostyrelsen inte reflekterade kyrkomötets sammansättning.

I flera timmar pågick debatten, med ett för kyrkopolitiska samman­hang oväntat högt tonläge. De små nomineringsgrupperna – som ris­kerar att uteslutas – uppvisade vad som närmast kan beskrivas som uppdämd vrede och argumenterade kraftfullt emot spärren.

Berth Löndahl från Frimodig kyr­ka varnade för att en 3-procentsspärr kommer att göra mellan 60 000 och 120 000 medlemmar orepresentera­de i kyrkomötet, det vill säga att de röstat på nomineringsgrupper som inte får mandat. Just detta argument, att spärren inskränker demokratin och i förlängningen hotar rollen som öppen folkkyrka, var motståndarsi­dans främsta argument.

Anhängarna menade i stället att spärren behövs för att effektivisera utskottsarbetet. De menar att grup­perna som lyckas komma över en spärr får så många mandat att de kan ta plats i alla utskott.

– Skälet till att vi vill ha en spärr är för att alla som kommer in i kyrkomötet också ska kunna fullgöra i kyrkomötets hela demokratiska struktur, sa Socialdemokraternas gruppledare Jesper Eneroth när Nya Tider fick en intervju med honom.

Han menade att Alternativ för Sverige är en ”ytterst radikal grupp” men förnekade att spärren har med deras inträde att göra.

Svenska kyrkans egen utredning konstaterar dock att det även med en procentspärr på två eller tre procent skulle kunna hända att flera små grupper kommer in som inte skulle få tillräckligt många mandat för att ingå i samtliga utskott.

Axel W Karlsson, AFS gruppledare i kyrkomötet, sågar också detta argu­ment.

– Det är förkastligt med spärr över huvud taget, och helt onödigt. Den motivering man har är ju totalt genomskinlig och konstruerad. Det går mycket väl att ändra utskottens arbete på ett sådant sätt att alla får plats, om man nu har det som motivering, säger han till Nya Tider efter debatten.