Spela, sjunga eller både och? En del av spelkorten har noter till fyrstämmiga sånger på baksidan. Foto: Nya Tider

Ebenholts, porträtt och människohud

På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.
Det augsburgska konstskåpet som skänktes till Gustaf II Adolf i april 1632 har sedan 1694 funnits att beskåda på Museum Gustavianum i Uppsala. Foto: Nya Tider

I en stor glasmonter mitt i rummet står det stora konstskåpet i ek och ebenholts som är prytt med bland annat miniatyrmålningar och stenar. I montrarna omkring kan man beundra de många olika föremålen som hör till skåpet. Flera av dagens museibesökare stannar till vid montrarna, särskilt vid den där själva skåpet finns, och betraktar konstskåpet och dess olika delar och föremål med vördnad.

Idén att skapa konstskåp växte fram på 1500-talet då europeiska furstar började samla på olika konstverk, naturalier och exotiska föremål i så kallade konstkammare. Den mest berömda samlingen fanns i Prag och tillhörde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II (15521612). Syftet med dessa konstkammare var dels att spegla världen och dess naturliga mångfald, men dels även för att framhålla samlarens höga status och bildning.

Köpmannen och diplomaten Philipp Hainhofer i handelsstaden Augsburg var visserligen ingen furste, men inte desto mindre en mycket hängiven samlare. Samtidigt som han sålde lyxvaror byggde han upp en egen konstkammare. Innehållet i hans kammare förändrades dock ofta då han, som köpman, flitigt sålde och köpte varor. Det var han som kom på idén att bygga konstskåp som kunde användas till att förvara en del av de växande samlingarnas olika konstskatter och naturalier i. Ett konstskåp (även kallat kuriosakabinett och kabinettsskåp) fungerade på så vis som en slags konstkammare i miniatyr samtidigt som det även var som ett konstverk i sig med sina utsmyckningar.

Till skåpet hör även en virginal. Foto: Nya Tider

Att tillverka konstskåp på 1600-talet var mycket kostsamt och tidskrävande, vilket var anledningen till att Hainhofer endast lät tillverka sex stycken under tidsperioden 161035. Hainhofer stod huvudsakligen för planeringen av hur skåpet skulle se ut och vilka samlingsföremål det skulle vara avsett för medan själva tillverkningen utfördes av hantverkare. En del av dessa skåp var beställningsverk, men några tillverkades trots att de inte blivit beställda av någon.

Det konstskåp som idag finns att beskåda på Museum Gustavianum skänktes till Gustaf II Adolf av Augsburgs protestantiska styresmän. Vid den tiden utkämpades det trettioåriga kriget mellan protestanter och katoliker i Europa och styresmännen betraktade den svenske kungen som en befriare då Augsburg var både en katolsk och protestantisk stad. De hade förvärvat skåpet av Hainhofer så fort de fått veta att kungen av Sverige var på väg mot Augsburg. Gustaf II Adolf blev mycket nöjd med gåvan som en del, enligt Hainhofer själv, kallade för ”världens åttonde underverk”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Damen som utvecklade torrmjölken

Damen som utvecklade torrmjölken

🟠 HISTORIA Maria Johanna ”Ninni” Kronberg kom på att man kan göra hållbar torrmjölk genom att torka skummjölk som sedan indunstades med upphettad luft. Genom denna uppfinning, som hon fick patent på, lades grunden för livsmedelsföretaget Semper AB.

Läs även:

Damen som utvecklade torrmjölken

Damen som utvecklade torrmjölken

🟠 HISTORIA Maria Johanna ”Ninni” Kronberg kom på att man kan göra hållbar torrmjölk genom att torka skummjölk som sedan indunstades med upphettad luft. Genom denna uppfinning, som hon fick patent på, lades grunden för livsmedelsföretaget Semper AB.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

En svensk prins i kejserliga armén

En svensk prins i kejserliga armén

🟠 Hösten år 1814 hade tsar Alexander I blivit prins Gustafs förmyndare. Detta kom att få betydelse för den svenske prinsens framtid, men skrämde den redan rädde Bernadotte ännu mer. Efter studier och en bildningsresa upptogs han i den kejserliga armén.

En svensk prins i exil

En svensk prins i exil

🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.

Två professorer om Sveriges stormaktstid

Två professorer om Sveriges stormaktstid

🟠 Bokrecension. Dick Harrison är aktuell med en bok som tar sig an Sveriges stormaktstid. Historieprofessorn lyckas få med många av de nyanser som nyare forskning kastar över denna period, även om han också tvingas sålla mycket. Tio år tidigare hade finlandssvenske professorn i nordisk historia, Nils Erik Villstrand, givit ut sin version av Sveriges stormaktstid. Båda har sina förtjänster och beskriver delvis olika aspekter av denna för Sverige så intressanta tid.

Nyhetsdygnet

Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk

🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.

Svensk spionhistoria

🟠 Bokrecension. En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Strange World – kan det blir mer PK?

🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.

Så blir världen när bensinbilarna har fasats ut

🟠 EU-parlamentet fattade den 14 februari det slutgiltiga beslutet att efter år 2035 får nybilsförsäljning bara bestå av elbilar. Politiker låter ofta påskina att det ”bara” är att byta ut sin gamla bil mot en elbil. Nya Tider har dock visat att det inte finns nog med metaller på hela planeten för en total elektrifiering – vilket politikerna mycket väl vet. I denna artikel går vi igenom hur det är tänkt att samhället i framtiden ska se ut, med 15-minutersstaden, avfolkad landsbygd och andra radikala förändringar som globalister förordat under lång tid.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.