Att producera bränsle av infångad koldioxid i en process med bland annat vätgas och ånga är företaget Liquid Winds stora mål. Principen betecknas CCU, Carbon Capture and Utilisation. Man kan principiellt se en fördel i att göra bränsle av den infångade koldioxiden, jämfört med att skicka ned den i jordskorpan, men det kommer med en väsentligt mycket högre kostnad än traditionellt bränsle. Dessutom kräver processen en mycket omfattande energitillförsel i form av stora mängder el. Fördelen med denna variant är att det till slut blir ett kretslopp, när bränslet används och återgår till koldioxid och vatten. Effekten på koldioxid i atmosfären av CCU-anläggningar i det långa perspektivet skulle då bli att minska användningen av fossilt bränsle.
Processen är dock inte ny, utan har prövats i olika skalprojekt under lång tid. Ingen har ännu presenterat en kommersiellt gångbar produktion, då den kräver mycket stora mängder energi, både för att fånga in och komprimera koldioxiden och för att extrahera vätgas ur vatten. Ett projekt som drivs av tyska intressen, bland andra Siemens och Porsche, i södra Chile är ett relativt uppskalat försöksprojekt som Nya Tider skrev om i nr. 11/2023. Anläggningen, som fått namnet Haru Oni, producerar 130 000 liter e-metanol per år, med ambitionen att skalas upp till en produktionskapacitet på 550 miljoner liter årligen.
Det är samma tekniska grund för den svenska uppstickaren på området, Liquid Wind, som byggt ett koncept, liknande Hari Uni-projektet, för hur man skall kunna skapa en mer omfattande produktion av e-metanol för i första hand flyget och sjöfarten. Man försöker nu etablera denna teknik i södra Norrland, eller mer relevant: inom elområde 2 i Sverige, som har en överkapacitet på el sett över året. Denna vill man ta vara på för att förse sina tänkta anläggningar med fossilfri el.
Upp som en sol och ner som en pannkaka, det var Liquid Winds första försök: FlagshipONE i Örnsköldsvik. Det skulle bli den första fabriken för att producera e-metanol i stor skala i Sverige, som bränsle till sjöfarten och flyget. Konceptet utgår från att man etablerar samverkan med olika aktörer, som skall bygga och driva anläggningarna runt om i Sverige.
Åtskilliga miljarder skulle investeras och bidragspengar utlovades från både staten, kommunen och EU. Till och med Bill Gates skulle gå in med cirka 1,5 miljarder kronor, via ett av sina investeringsbolag, för att förverkliga projektet. Kommunen började anlägga vägar och annan kommunal infrastruktur för att det skulle gå att bygga den fantastiska anläggningen i staden. Schaktningsarbeten startade, ritningar och AI-baserade visualiseringar av de tänkta fabriksbyggnaderna fyllde medias nyhetskanaler.
Ambitionen och planerna var inte precis modesta. I samband med att Örsted köpte projektet FlagshipONE av Liquid Wind uttalades stora ord om framtiden, som Nya Tider beskrev i en artikel i nr 14/2024. Liquid Winds vd och grundare, Claes Gustaf Fredriksson, sade så här i tidningen Logistik i december 2022:
– Vi är stolta över att ha nått ända hit tillsammans med Ørsted och Övik Energi. Att FlagshipONE kommer att bli den största elektrobränsleanläggningen i kommersiell skala i Europa är särskilt spännande eftersom vi bryter ny mark.
I samma reportage uttalar Anders Nordstrøm, driftchef för Ørsteds vätgas- och Power-to-X-verksamheter:
– Vi är stolta över att framgångsrikt ha utvecklat FlagshipONE tillsammans med Liquid Wind, och vi ser fram emot att börja bygga denna Power-to-X-anläggning i världsklass. Tillsammans med Liquid Wind har vi bevisat att storskalig produktion av grönt elektrobränsle är möjlig, och jag är övertygad om att FlagshipONE kommer att bli en milstolpe i den gröna omställningen av sjöfartssektorn.
Projekteringen av fabriken FlagshipONE påbörjades i Örnsköldsvik 2023, men Örsted backade plötsligt ur av ekonomiska skäl redan i augusti 2024, innan bygget kommit igång på allvar. Någon fabrik blev det alltså inte. Inte då i alla fall.
Principen för produktionen av e-metanol är att fånga in koldioxid från stora förbrukare, som till exempel fjärrvärmeverk, och kombinera det med tillverkning av fossilfri vätgas för att sedan mixa ihop dessa delar till metanol. Processen är principiellt enkel men kräver mycket stora mängder energi i form av fossilfri el.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
