Brå konstaterar nu vad alla redan visste, att det dödliga våldet i huvudsak är importerat. Samtidigt avhåller man sig från att komma med rekommendationer. Stillbild YouTube

Brå sparkar in öppna dörrar – invandrare bakom “det dödliga våldet”

INRIKES
Brå har nyligen släppt ännu ett par studier, varav en behandlar det dödliga våldet, ett ämne som trots nyvaken journalistisk och politisk uppmärksamhet inte verkar visa några tecken på att avta i första taget. Det lär inte komma som någon överraskning för läsare av alternativmedia att personer med utländskt ursprung är överrepresenterade som både offer och gärningsmän. Det förvånar heller inte att förklaringsmodellen faller tillbaka på ”socioekonomiska faktorer” trots att annan forskning har motbevisat detta.

Brå har genomfört upprepade studier om det dödliga våldets omfattning, utveckling och karaktär i Sverige sedan 1990-talet. Den nya studien riktar fokus på aspekter som ännu inte har klarlagts i den svenska forskningen: brottsoffrens och gärningspersonernas socioekonomiska situation och demografiska ursprung  vid tiden för det dödliga våldet, samt deras tidigare brottsbelastning. Varför detta inte har gjorts tidigare anges inte, men politisk korrekthet och argument som att ”inte spela främlingsfientliga krafter i händerna” har förmodligen haft ett finger med i spelet.

Studien kartlägger likheter och skillnader mellan gärningspersoner och offer, mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper och mellan olika typer av dödligt våld. Med hjälp av officiell statistik och tidigare forskning görs också jämförelser med befolkningen i stort. Studien beskriver också förändringar under perioden 2005–2021.

Tidigare forskning sägs visa att ”risken” att såväl lagföras som utsättas för brott skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen utifrån kön, ålder, familjetyp, inrikes respektive utrikes ursprung , samt mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Personer från mer resurssvaga hushåll med låga inkomster och låg utbildningsnivå löper högre risk både att utsättas för brott och att registreras för brottslighet än personer från mer resursstarka hem. Man hävdar också att både den lagförda brottsligheten och utsattheten för brott har blivit mer koncentrerad till resurssvaga grupper under de senaste decennierna.

En motsatt utveckling sägs kunna ses när det gäller relationen mellan utrikes födda och personer födda i Sverige. Lagföringsfrekvensen har minskat bland personer med såväl svensk som utländskt ursprung, men har minskat mer bland utrikesfödda personer. Däremot har överrisken att lagföras för brott ökat för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar – vilket beror på att lagföringsfrekvensen inte minskat lika mycket i den här gruppen som bland övriga.

Studien omfattar samtliga offer och gärningspersoner vid dödligt våld som ägt rum i Sverige under perioden 2005–2021. Uppgifterna har hämtats från Brås forskningsmaterial om dödligt våld och omfattar 1 521 brottsoffer och 1 175 gärningspersoner.

Flera mått används för att mäta brottsoffrens och gärningspersonernas ”socioekonomiska situation” och demografiska ursprung : utbildningsnivå, förvärvsarbete, inkomster, levnadsnivå, boendeområde utifrån socioekonomisk status, hushållstyp och ensamstående med barn, inrikes och utrikes ursprung , födelseregion samt vistelsetid i Sverige. För att beskriva brottsoffrens och gärningspersonernas tidigare registrerade brottslighet används uppgifter om tidigare lagföringar från Brås lagföringsregister.

Registeruppgifterna har bara kunnat inhämtas för de offer och gärningspersoner där forskningsmaterialet innehåller ett fullständigt personnummer. När det gäller gärningspersoner finns ett relativt stort och ökande bortfall under studieperioden som i första hand hänger samman med ökningen av antalet fall av dödligt våld i kriminell miljö, där omkring 70 procent av fallen var ouppklarade och saknade identifierade gärningspersoner.

Att ”socioekonomiska faktorer” inte duger som förklaringsmodell har andra studier redan visat, men Brå väljer att bortse från detta.

Redovisningen av de socioekonomiska indikatorerna bygger på deklarerade inkomster och registrerade uppgifter. Det kan finnas individer som haft ekonomiska tillgångar eller resurser från kriminell verksamhet (exempelvis narkotika, bedrägerier eller bidragsbrott). Sådana ekonomiska resurser syns inte i de inkomster som redovisas här, och kan förväntas vara vanligare bland personer kopplade till vissa typer av dödligt våld, som personer inom kriminell miljö. Brå medger att detta kan till viss del innebära en överskattning av storleken på skillnaderna i faktiska ekonomiska resurser mellan offren och gärningspersonerna och befolkningen som helhet. De registeruppgifter som redovisas i rapporten ger alltså sannolikt en mindre tillförlitlig bild av den faktiska livssituationen rörande offer och gärningspersoner i den kriminella miljön än för övriga typer av dödligt våld.

Studien redovisar sammantagna resultat för alla offer och gärningspersoner vid dödligt våld, men även resultat uppdelade efter olika typer av dödligt våld, bland annat dödligt våld i kriminell miljö, dödligt våld i nära relation och övrigt dödligt våld inom familjen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Det dödliga våldet ökar, också mot kvinnor

Det dödliga våldet ökar, också mot kvinnor

🟠 INRIKES Brås rapporter om brottsutvecklingen och det dödliga våldet i Sverige är dyster läsning. Tidöpartiernas satsning på hårdare tag verkar ännu inte fungera, och i dagarna sköts en pappa ihjäl framför sin 12-årige son. Samtidigt fortsätter antalet brott att öka, trots satsningar på polisen och skärpta straff.

Kraftig ökning av knivvåld sedan 2010

Kraftig ökning av knivvåld sedan 2010

🟠 INRIKES Sedan 2010 har antalet som skadas av knivvåld ökat med 50 procent, samtidigt som antalet som avlider har ökat med 30 procent. Unga män är överrepresenterade, men våldet drabbar både män och kvinnor i alla åldrar. Det visar en ny studie som Brå har publicerat.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.