Senast Nya Tider rapporterade om ämnet var 2023 då Brå varnade för ”systemhotande aktörer”.
Den nya studien gäller otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar i Sverige. Uppdraget var att kartlägga otillåten påverkan mot enskilda förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar, liksom att belysa hur otillåten påverkan kan ta sig uttryck mot den kommunala förvaltningen.
Studiens resultat bygger huvudsakligen på intervjuer med kommunanställda, partiföreträdare, förtroendevalda och experter. Intervjuerna i kommunerna kompletterades med en enkät till kommunala säkerhetschefer.
Påverkansförsök från kriminella och extremistiska grupperingar är ett allvarligt problem som kan vara svårt att komma åt rättsligt. Kommunanställda och kommunpolitiker är sårbara eftersom påverkarna ofta är nära och stödet och skyddet mot otillåten påverkan inte är så utvecklat på den lokala nivån.
Särskilt fokus är på aktörer och grupperingar inom organiserad brottslighet. Det övergripande syftet sägs vara att bidra till arbetet med att förebygga och förhindra att organiserad brottslighet och andra systemhotande aktörer i Sverige får inflytande över grundläggande institutioner och aktörer i det demokratiska systemet.
Genom exempelvis trakasserier och hot försöker personer inom kriminella och extremistiska grupperingar påverka kommunanställda och politiker till att fatta de beslut de vill se, lämna ut information eller att inte driva vissa politiska frågor. Särskilt utsatta verksamheter är individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten samt anställda som arbetar relationsbyggande med barn och unga i utsatta områden.
När det gäller förtroendevalda handlar det huvudsakligen om ideologiskt motiverade påverkansförsök från extremistiska grupperingar. Studien hävdar att partierna behöver arbeta mer aktivt för att fånga upp påverkansförsök och stötta de lokala förtroendevalda och partiorganisationerna.
Påverkansförsök från kriminella och extremistiska grupperingar är ofta subtila och inte uppenbart olagliga, vilket gör att mycket behöver kunna hanteras av den egna verksamheten.
Vad är ”otillåten påverkan från systemhotande aktörer”?
Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för situationer där en utomstående på ett sätt som är olagligt eller som upplevs som obehagligt eller olämpligt försöker påverka hur någon agerar i sin tjänst eller sitt uppdrag – i det här fallet en förtroendevald eller en kommunanställd. Påverkaren ska ha en intention att påverka och förmedlar intentionen genom exempelvis trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden eller relationer (som muta eller vänskapskorruption). Det kan också göras genom mer indirekta tillvägagångssätt som inte behöver vara brottsliga, såsom obehagliga indirekta hot eller olämpliga kommentarer. Lyckas påverkansförsöket kan det leda till faktisk påverkan.
”Systemhotande aktörer” är en omskrivning för organiserad brottslighet och våldsbejakande extremistmiljöer. Det är aktörer som har antagonistiska motiv eller på andra sätt utmanar samhällets normer och som besitter ett så kallat ”kollektivt skrämselkapital”. Typiskt för otillåten påverkan från dessa aktörer är att det kollektiva skrämselkapitalet gör att det kan räcka med subtila hot och antydningar för att de ska upplevas som skrämmande och uppnå liknande effekt som annars kommer med faktiska hot- eller våldshandlingar.
Lokalpolitiker mer utsatta för organiserad brottslighet
Att kriminella grupperingar försöker påverka förtroendevalda och kommuner har uppmärksammats på flera olika håll de senaste åren. I studien konstaterar man att påverkansförsök från systemhotande aktörer förekommer, men att det är svårt att dra några säkra slutsatser om omfattning och utveckling. Utsattheten är större under valåren, och utsattheten på sociala medier har ökat. Sett över hela den studerade perioden utsätts årligen minst 10 procent av de förtroendevalda för hot, våld eller skadegörelse av en systemhotande aktör. Höger- och vänsterextremister sägs stå bakom de flesta av de händelserna, något som kana vara svårt att tro på, givet de kriminella klannätverkens dokumenterade brottsliga aktiviteter. En möjlig förklaring är att Brå räknar kommentarer på sociala medier från ”extremistiska grupper” som ”påverkansförsök”.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
