Blixtkrigsliknande offensiv i Libyen

Torsdagen den 4 april beordrade fältmarskalk Khalifa Haftar, överbefälhavaren för Libyska nationella armén (LNA), sina styrkor att avancera mot Tripoli. Operationen går under namnet Flood of Dignity (Flod av värdighet). Huvudstaden hålls av miliser lojala mot den FN-stödda Government of National Accord (GNA). Blixtoffensiven ledde till att LNA bara två dygn senare intagit flera städer och den internationella flygplatsen söder om Tripoli.

Namn som bedrar

LNA heter egentligen Libyska arabiska armén, men kallas oftast Libyska nationella armén. Namnet bedrar dock, då den inte erkänns av den FN-stödda enhetsregeringen i Tripoli. Den grundades av den utlandstillsatta libyska regeringen efter det så kallade första libyska inbördeskriget (2011), eftersom Libyens tidigare nationella armé under dåvarande makthavare Muammar Gaddafi besegrades av väst- och gulfstödda sunniislamister och terrorister med hjälp av flygunderstöd från Nato och länder som Sverige.

Libyen kastades in i kaos och de utlandsstödda islamistmiliserna började strida inbördes. Det eskalerade 2014 då det libyska representanthuset i Tobruk, det lagstiftande organ som fältmarskalk Haftar och LNA är lojala mot, hävdade att de var den legitima regeringen i Libyen. Något de kunde göra för att de åtnjöt LNA:s och dess utländska uppbackares stöd. Det libyska representanthuset var internationellt erkänt fram till oktober 2015. Tidigt 2016 grundades den libyska enhetsregeringen GNA under premiärminister Fayez al-Sarraj. Detta skedde med stöd av FN och flera länder, däribland USA. Under 2017 och 2018 genomfördes flera misslyckade förhandlingar mellan de rivaliserande regeringarna i försök att bland annat få till val.

Den politiska utvecklingen och situationen i det krigshärjade landet är sedan 2011 mycket komplex, med inte sällan skiftande lojaliteter, men mycket förenklat så kämpar två huvudsidor mot varandra i det nu sedan 2014 pågående andra libyska inbördeskriget. Det är fältmarskalk Haftar och LNA med maktbas i östra Libyen, och kontroll över de södra delarna av landet, mot den FN-stödda libyska enhetsregeringen GNA med säte i Tripoli, och en mer begränsad maktbas i nordvästra Libyen.

Oheliga allianser och dubbla lojaliteter

Krigsherren Haftar och hans LNA med högkvarter i Benghazi i östra delen av Libyen är i praktiken den militära styrkan för det libyska representanthuset med säte i Tobruk, en hamnstad drygt 11 mil från gränsen till Egypten. Haftar har öppet stöd av grannlandet Egypten samt Frankrike och Ryssland. De stöds också av Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, vilket bland annat kan ses av att konton i sociala media med känd koppling till gulfstaternas maktstrukturer varit mycket aktiva i april med att ge en positiv bild av Haftar och LNA. Några iakttagare har beskrivit denna mediakampanj från de två gulfstaterna som något helt nytt sett till hur storskalig och därmed samordnad den är.